Det funkar – svenska folket flyger mindre
Maria Wolrath Söderberg: Vi kan alltså skärpa oss för klimatets skull
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2024-02-12 | Publicerad 2024-02-11
DEBATT. I debatten om klimatomställning låter det ofta som om människor är oförmögna att minska sina utsläpp trots att vi befinner oss brinnande klimatkris.
Politikerna har närmast en beröringsskräck när det gäller livsstilsförändringar. Något sådant talar man ogärna om trots att såväl IPCC-rapporter, internationella klimatförhandlingar och hundratals forskare upprepat understryker nödvändigheten.
Och visst ligger det något i att det är svårt att uppoffra sig eller avstå. Det märker alla som försöker, men det är inte omöjligt.
Det visar minskningen av svenskarnas flygande. Nu flyger 23,5 procent färre passagerare från och till svenska flygplatser jämfört med när flygandet toppade 2017. Detta ska jämföras med att flygandet ökade med mellan 3 och 7 procent per år de fem åren dessförinnan. Det rör sig alltså om en dramatisk förändring.
Vad är det som har hänt?
En pandemi förstås. Men saken är den att flygandet planade ut redan 2018 och började minska 2019, före pandemin alltså.
Flygskatten kan ha spelat in, men också en debatt om ”flygskam” och en ökad medvetenhet om flygandets skadlighet för klimatet.
Många har nog länge vetat att flyg ger stora utsläpp men under 2017 och 2018 ökade uppmärksamheten på hur skadligt flygandet är. Att en enda resa till Sydostasien kan generera utsläpp som motsvarar flera gånger det utsläppsutrymme per person som vi måste ned till om några få år.
I vår forskning ser vi att sådana insikter varit avgörande för många som slutat flyga.
Tittar man på den globala statistiken så motsvarar flygandet bara 2 procent av de totala koldioxidutsläppen. Räknar man också in den extra växthusgaseffekt som beror på att utsläppen sker på hög höjd, så rör det sig om 4-5 procent.
Det låter ju inte så farligt. Men när man inser att dessa utsläpp är fördelade på få personer (eftersom de flesta jordbor aldrig eller sällan flyger) så förstår man också att det för en enskild person kan vara en stor utsläppspost. För många svenskar är det till och med den allra största.
Vi är ett av jordens mest flygande folk. Jag har själv varit en storflygare. Jag fick en chock 2016 när jag insåg att mina fyra flygresor det året stod för två tredjedelar av mina utsläpp. Liknande upplevelser beskriver många av dem som svarat på våra forskningsenkäter.
2020 drog pandemin igång och flygandet avstannade nästan helt. När vi väl kunde flyga igen kom rapporterna om en snabb återhämtning.
Men så snabb och så komplett har den i själva verket inte varit. Det rör sig alltså om en minskning med nästan en fjärdedel. Och det är anmärkningsvärt, för det visar att vi faktiskt kan minska eller avstå.
Vi vet förstås inte riktig vilka faktorer som spelat in. Pandemin tvingade oss att upptäcka att det går att jobba på distans och att det går att semestra i Härnösand i stället för i Thailand. Det kanske hjälpte en del människor att ta till sig insikterna om klimatskadan av flygandet och omvandla dem till handling.
Vi kan hur som helst se att den här beteendeförändringen svarar mot att allt fler människor uppger att de ändrar sina semestervanor för att minska sin klimatpåverkan.
Vi kan alltså skärpa till oss. Vi är inte bara krävande jättebäbisar.
Det borde egentligen inte förvåna. Vi kunde ta ansvar under pandemin, och överallt i världen när det är krig eller naturkatastrof ställer människor upp och gör stora uppoffringar och ansträngningar för det gemensamma. Det finns otaliga exempel i historien. Vi är sådana också.
Det är en viktig insikt. För om du tror att ingen annan bryr sig, till exempel att folk fortsätter att flyga som galningar, varför ska du då vara den enda som anstränger dig och avstår din solvecka på Gran Canaria? Men du är inte den enda. Du är del av en uppvaknande rörelse av ansvarsfulla medborgare.
Maria Wolrath Söderberg, docent vid Södertörns högskola, forskar om klimatbeteenden och kommunikation
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.