Ska vi bita ihjäl män efter sex?
Lisa Magnusson: Visst är vi djur – men vi kan inte bete oss som svin
Män är djur. Så sade kvinnojourernas ordförande Ireen von Wachenfeldt för några år sedan, och jävlar i min lilla låda vilken uppståndelse det blev. Nu har hon tagit tillbaka uttalandet, står det i en artikel på Aftonbladets kvinna-sajt. Tråkigt nog, skulle jag vilja säga, eftersom hon ändå hade rätt. För ni vet den där leken man leker ibland, om du vore ett djur, vilket djur skulle du vara då? Den har ett väldigt enkelt svar: Vi är redan djur.
Ååååh, nu fick alla gamla kvinnoförtryckare just orgasm, jag kände tryckvågen. Alla de som talar till gud fastän himlavalvet lyser tomt, alla som tycker att kvinnan har sin plats och mannen har sin, alla som över huvud taget känner att vi har FÖR LITE RIKTLINJER här i livet, som behöver något att ta skydd bakom, de som inte klarar att själva tänka ut svaren på frågorna de ställer sig. Alla älskar de tanken på att människan är ett djur. Men det var inte så jag menade. Jag menade bara just att jo, visst är vi djur.
Betyder det att vi är åsnor, eller att det är okej att bete sig som ett svin? Nej, det gör det verkligen inte. För okej, i de peruanska silkesträdapornas värld kanske hannarna har till uppgift att samla bananer till hela flocken, och honorna sitter säkert och tar hand om ungarna dagarna i ända. Men vad spelar det för roll? Det är ju som om jag skulle argumentera för att vi fruntimmer borde bita ihjäl män efter sex bara för att spindelhonorna gör det.
Jag är så trött på att det alltid skall snackas kroppar och hormoner och biologi, att vi jämt skall jämföras med andra djurarter. Typ som att det här med krig ligger i männens natur, och de är ju faktiskt kåtare än kvinnor, så om de kvinnliga människoaporna inte vill bli våldtagna gör de bäst i att inte ha på sig kort kjol och dansa vulgärt till Shakiras ”Hips Don’t Lie” klockan halv tre på natten eftersom det är en uråldrig parningssignal till hannarna.
För det första finns det tusen djurarter där honorna är smarta mördarmaskiner och hannarna är omtänksamma lipsillar, och för det andra så har vi vår kultur.
Djur som kan motionera om hemmafrubidrag i riksdagen utan att bli överväldigade av sin instinkt att pissa ned golvet för att markera revir, de kan också stå över sina instinkter i andra sammanhang. Och jag vill aldrig mer höra en enda ursäkt som innefattar något av följande ord:
1) Biologi
2) Naturligt
3) Manligt
4) Testosteron
5) Kvinnligt?
Som människa och jordbo förklarar jag både Venus och Mars som fiendeplaneter, för visst finns där liv, men det livet är alldeles avgjort inte särskilt intelligent.
Veckans bästa:
Pocketböcker. Det är verkligen en av de bästa uppfinningarna någonsin, men det är lätt att glömma det.
Veckans sämsta:
Cecilia Wallin. Jag är en sån där som lyser upp ett rum när jag äntrar det. Bokstavligen. Jag är nämligen signalvit, på ett sånt där sparrisfisigt fult sätt. Man vill ju vara alabaster, typ som en av Metros krönikörer, vi kan kalla henne Cecilia Wallin eftersom hon heter så. Men tror ni hon uppskattar sin porslinsdockehy? Nej, hon bara klagar. Ja youth is wasted on the young och parfymreklamshy är definitivt wasted on Cecilia.