ÅSIKT

Att bryta kriminaliteten gynnar även offren

Slutreplik från Ung inlåst och Unga Kris om straffrabatt för unga brottslingar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Vårt fokus ligger på att personer som begår brott ska bryta sina kriminella mönster, att de som dömts för grova brott inte bara frihetsberövas utan även rehabiliteras och får hjälp att förändra sina liv. När ett brott skett måste samhället göra allt det kan för att det inte ska upprepas, skriver debattörerna.
DEBATT

SLUTREPLIK. Emil Eneblad, kriminalpolitisk talesperson för Ungsvenskarna SDU, skriver att vi glömt bort brottsoffren när vi talar om alla nackdelar med att ta bort straffrabatten. Det är både viktigt och en konst att hålla två bollar i luften samtidigt.

Vi menar att allt arbete för att minska återfallen, till exempel genom att behålla straffrabatten, är viktigt inte minst ur ett brottsofferperspektiv.

Att förorda hårdare straff och fängelse för unga under förevändningen att man gör det med tanke på brottsoffer är en tankevurpa. En ung person som begått ett grovt brott ska naturligtvis omhändertas av myndigheterna, vilket görs i dag. Vi har statliga ungdomshem med befogenheter att låsa in unga.

Det vi tillsammans med forskare, Kriminalvården, SÄPO, Åklagarmyndigheten och Advokatsamfundet vänder oss emot är att de unga ska låsas in i fängelser. Det kommer öka återfallen, vilket betyder att personen som kommer ut löper stor risk att fortsätta begå brott. Det är en katastrof ur ett brottsofferperspektiv.

När politiker talar om brottsoffer finns det många gånger en övertro på att upprättelsen för brottsoffret sker i samma stund som förövaren får ett hårt och långt fängelsestraff.

Internationell forskning visar att det viktigaste för ett brottsoffer framförallt handlar om rättsprocessen. Brottsoffret vill ha information och bra bemötande, en mindre byråkratisk handläggning, ekonomisk kompensation och någon sorts gottgörelse från gärningspersonen.

Brottsoffer kräver generellt sett inte heller hårda straff, det viktiga är att gärningsmannen döms, att samhället visar att man tror på brottsoffret.

Vårt fokus ligger på att personer som begår brott ska bryta sina kriminella mönster, att de som dömts för grova brott inte bara frihetsberövas utan även rehabiliteras och får hjälp att förändra sina liv. När ett brott skett måste samhället göra allt det kan för att det inte ska upprepas.

Avslutningsvis tycker vi att det är bra att Eneblad håller med oss om att det viktigaste brottsförebyggande verktyget är välfärden. Det finns en stor överrepresentation av brottsoffer och förövare bland den del av befolkningen som har minst resurser i vårt samhälle.

Ju mindre fattigdom och klyftor mellan människor desto mindre jordmån för kriminalitet. Då får vi färre förövare och färre brottsoffer.


Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, projektledare för Skyddsvärnets projekt Ung inlåst
Jacob Fraiman, ordförande Unga Kris


Källa: Aertsen 2012 ”Punitivity from a victim’s perspective”
Brå 2007, 2010 ”Utökad frigång och återfall”


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en slutreplik. Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM