Därför blir det ingen sockerskatt i Sverige

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-03-24 | Publicerad 2016-03-21

Folkhälsoministern om varför Sverige inte följer Storbritanniens exempel

DEBATT. Just nu pågår det en debatt om hur samhället ska kunna minska den stegrande övervikt och fetma som blir ett allt större folkhälsoproblem i Sverige. Jag välkomnar den debatten. Det är ett viktigt skifte efter åtta år med en borgerlig regering som har blundat för utvecklingen och lagt allt ansvar på individen. Till skillnad från den tidigare regeringen är jag övertygad om att det här är en fråga där hela samhället behöver ta ansvar.

Vi vet att övervikt och fetma ökar och håller på att bli en av våra största folkhälsoutmaningar. WHO pekar på att nästan var fjärde svensk kommer att lida av fetma om femton år om vi inte lyckas vända utvecklingen. Redan idag är var fjärde tioåring överviktig.

I och med Storbritanniens besked om införandet av en sockerskatt på läsk har frågan om att införa en sockerskatt i Sverige aktualiserats. Det är bra att enskilda åtgärder lyfts men vi behöver ta ett helhetsgrepp och se hur vi kan kombinera olika insatser på olika områden.

Det ska bli intressant att följa utvecklingen och resultaten av den sockerskatt som Storbritannien nu inför. Samtidigt vet vi att skatter av den typen kan vara problematiska. Just nu är det därför inte aktuellt att införa någon särskild skatt på socker.

Men låt mig vara tydlig med en sak: jag kommer att göra allt jag kan för att vända den oroande utveckling som vi ser på hälsoområdet. Detta är ett samhällsproblem och då behövs det också att samhället går in och tar ansvar. Men istället för att diskutera enskilda punktinsatser ser vi att vi behöver ta ett helhetgrepp om de här frågorna. 

Regeringen förbereder därför ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten med särskilt fokus på övervikt och fetma. Uppdraget handlar om att ta fram underlag till insatser för minskad ohälsa relaterad till övervikt och fysisk inaktivitet. Det kommer att krävas ett brett och ambitiöst arbete i alla delar av samhället för att vända utvecklingen. Det kan också behövas nya verktyg, metoder och kanske även lagstiftning.

Vi ser också att idrott och folkhälsa går hand i hand. De senaste 15 åren har hälsoklyftorna i Sverige ökat. Att alla, oavsett kön, bakgrund eller storleken på föräldrarnas plånbok, får möjlighet att idrotta är ett steg för att minska hälsoklyftorna. Idrottsrörelsen har en central roll för människors hälsa.

I årets budget ökade vi därför stödet till idrottsrörelsen med sammanlagt 197 miljoner kronor. Det är en viktig satsning för att främja fysisk aktivitet hos fler barn och unga och på lång sikt skapa bättre förutsättningar för en god hälsa – för alla.

Det här är några av de insatser som regeringen nu genomför för att minska den ökande fetman i Sverige.

I grund och botten behövs det en aktiv politik som tar ett helhetsgrepp kring alla människors rätt till en god hälsa. Vi kan inte nöja oss med att lämna allt ansvar till den enskilda individen. Den svenska modellen för att lösa stora folkhälsoutmaningar är att göra det gemensamt.

Gabriel Wikström

Folkhälsominister (S)

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.