Nu kan vårt bistånd granskas bättre igen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-06-02 | Publicerad 2016-06-01
Isabella Lövin: Regeringen satsar 1,7 miljarder per år på stärkt civilsamhälle
DEBATT. Under de senaste femtio åren har demokratins ställning och respekten för mänskliga rättigheter stärkts i stora delar av världen. Den politiska mångfalden har ökat samtidigt som ekonomiska och sociala rättigheter stärkts.
Men det senaste decenniet har vi sett en oroväckande utveckling, en backlash – där utrymmet för civilsamhället att granska makthavare, att driva opinion och stärka människors delaktighet i demokratin minskar. Man talar om ”shrinking space”. Journalister och civilsamhället får mindre möjligheter att verka fritt. En rörelse i riktning mot mer respekt för mänskliga rättigheter bromsas in, stannar av, byter riktning.
Det är särskilt oroande att detta sker i många delar av världen samtidigt. Därför måste Sveriges röst bli ännu tydligare.
När jag har rest runt i världen har jag på många platser sett vikten av ett fritt civilsamhälle. Att tjejer i Bangladesh får tillgång till sexualundervisning och preventivmedel avgör ifall de kommer kunna fullfölja sin utbildning. Att miljöorganisationer som granskar makthavare i Bolivia lyckas är avgörande för en hållbar utveckling i landet. När vi med svenskt utvecklingssamarbete bidrar till att stärka demokratin och dess institutioner i olika länder främjar vi också respekten för mänskliga rättigheter. Allt hänger ihop.
Mänskliga rättigheter och demokrati är det enskilt största området inom svenskt utvecklingssamarbete. Dessa prioriteringar går igen i nästan allt vi gör. Regeringen har utöver detta redan tagit flera viktiga steg:
Vi har nyligen tillsatt en ny ambassadör för mänskliga rättigheter.
Vi återinför årliga rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i alla världens regioner.
Vi tar fram en skrivelse för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i utrikespolitiken.
I Sverige kommer vi föreslå för riksdagen att en oberoende institution för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna inrättas.
Men detta är inte nog. Vi måste göra mer, särskilt för att stärka civilsamhället. Det är ingen slump att regeringar som vill öka sin egen makt snabbt inskränker civilsamhällets utrymme. Ett fritt civilsamhälle som höjer sin röst är så viktigt för den demokratiska utvecklingen.
Därför fattar regeringen idag beslut om två strategier inom utvecklingssamarbetet. Genom strategin för stöd till civilsamhället i utvecklingsländer och strategin för till stöd för informations- och kommunikationsverksamhet stärker vi civilsamhällets roll i Sverige och världen.
Vi stödjer oberoende granskning och debatt i Sverige och stärkta organisationer i samarbetsländer. Nu kommer återigen stöd från Sida kunna gå till organisationer för att opinionsbilda och granska svenskt utvecklingssamarbete. Samtidigt möjliggör vi för svenska organisationer att stärka civilsamhällets organisationer i samarbetsländer så att de kan verka för fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Ett särskilt mål berör just möjligheterna för organisationer att kritiskt granska och ställa makthavare tillsvars, särskilt i de länder där det demokratiska utrymmet minskar.
Vi möjliggör för fler organisationer att delta genom att vi sänker kraven på egeninsats. Dessa båda strategier väntas tillsammans omfatta drygt 1,7 miljarder kronor per år – merparten går till organisationer i samarbetsländer.
Vi vet att debatt och granskning föder utveckling, inte minst i utvecklingssamarbetet. Ett civilsamhälle som vågar kritisera regeringen, är dessutom ett tecken på en välfungerande demokrati. När vi nu stärker arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati, tillsammans med civilsamhällets organisationer, hoppas vi kunna bidra till att vända utvecklingen.
Isabella Lövin
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.