Satsa på kostråd med svensk mat i stället
Slutreplik från Kersti Linderholm om faran med vegetarisk kost
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-04-27
SLUTREPLIK. Jag har inte föreslagit en styrning mot mer kött, men påtalat riskerna med att nästan helt ta bort mejeriprodukter, ägg och kött i kosthållningen, speciellt för unga.
Vi har alla ansvar för miljön och vår klimatpåverkan, men kostråd bör ta hänsyn till hälsoeffekter även om WWF är avsändaren. I repliken håller Anna Richert med om att kadmium i livsmedel är ett problem men skriver att andra får ta ansvar för den frågan. Det är just vad Livsmedelsverket har gjort med sina undersökningar.
Visst, människans hälsa ingår inte i WWF:s verksamhetsområde, men trots det bör hälsofaror påtalas om kostråden ska tas på allvar. Musslor innehåller både mycket kadmium och bly enligt Livsmedelsverket. Det är inget bra råd att ersätta kött och mejeriprodukter med detta.
Diskussionen gällde klimatpåverkan och kadmiumintag. Ändå kommer det svepande argumentet från WWF att veckans enda köttbit på tallriken ska vara ”naturbeteskött”. Denna certifiering har länge varit en hjärtefråga för WWF.
Men certifiering är dyrt och har en tendens att ge lön till tjänstemän men inget i plånboken till lantbrukaren. Det gäller i högsta grad denna certifiering, enligt en rapport från Naturvårdsverket.
Även om naturbetesmarkerna inte har så mycket med klimatfrågan att göra så är de viktiga av andra skäl. I dag hålls de öppna med hjälp av miljöstöd. Den ”certifieringen” betalas av skattemedel, liksom kontrollen. Så ett mer kostnadseffektivt kostråd hade varit ”svenskt” som både ger låg antibiotikaanvändning och betesgång för nötkreatur, även på naturbetesmarker.
Vid en snabb överblick av WWF:s föreslagna meny så är det mycket som måste importeras, kikärter, sojabönor, nötter, linser med mera. Högsommar och höst kan vi producera zucchini och salladsgrönt men resten av året blir det svårt.
Vi bor i ett land där vi inte kan odla sojabönor men gräs växer bra. Tyvärr kan vi människor inte tillgodogöra oss gräs, men vi har lärt oss att förädla gräset till mjölk, ost och kött.
Sedan 1974 har Sveriges befolkning ökat med nästan två miljoner människor och levnadsstandarden har ökat. Under samma tid har antalet mjölkkor mer än halverats i Sverige. Det är svårt att få ihop ekvationen att den mjölk- och köttproduktion som finns kvar i landet utgör vårt stora klimathot.
Kersti Linderholm, agronomie doktor Silvbergs Miljöteknik
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.