Här ångar det av kvalitet
MUSIK I fredags invigdes konsertsalsdelen av det spektakulära Malmö-bygge som går under den språkligt lätt säregna benämningen Malmö Live.
Det är en fin konsertsal, spatiös med plats för 1 607 åhörare och helt klädd i trä i varierande och varma nyanser av brunt. Det förra huset från 1985 hade karaktären av prisbilligt provisorium, men Malmö Live ångar kvalitet - och högt pris.
Akustiken är klar utan att vara torr, men basresonansen är litet väl stark, åtminstone på parkett; på raderna lät det bättre. Träblåsklangen tenderar att komma i kläm mellan bleck och stråkar. Sådant bör kunna rättas till.
Invigningskonserten öppnade med ett uruppförande av Malmö-baserade tonsättaren Rolf Martinssons In i evigheten till texter av Karin Boye och med sopranen Lisa Larsson som solist. Martinssons flott orkestrerade och lättillgängliga musik har gjort stor succé, men det är för mycket av braskande filmmusikalisk effektfullhet i det här verket för att jag ska kunna attraheras.
Roligare då ett annat uruppförande av Malmö-födde Tobias Broströms Sputnik. Ett kort, vitalt och friskt synkoperat stycke för trumpet och orkester, givetvis med Malmös store trumpetarson Håkan Hardenberger som solist. Han spelade också solostämman i Marc-Anthony Turnages jazzinfluerade From the wreckage.
Efter paus fick Malmö Symfoniorkester visa sig på styva linan i ett elegant framförande av Berlioz Symphonie Fantastique, en av chefsdirigenten Marc Soustrots specialiteter.
