Högre straff utan effekt
Petter Larsson hör regeringens presskonferens - beslut för popularitetens skull
Nu ska straffen höjas – igen. Det meddelade regeringen på en presskonferens i dag.
Det gäller en rad grova våldsbrott, som misshandel, rån och hot.
De straffhöjningar den borgerliga regeringen genomförde för bara några år sedan var så felkonstruerade, att domstolarna kunde strunta i dem.
Jag har ingen synpunkt på exakt hur höga straffen för det ena eller andra brottet bör vara. Men man ska inte inbilla sig att höjda straff minskar kriminaliteten.
Alliansregeringens utredare konstaterade att inga belägg finns för avskräckning, och dessutom har kriminaliteten minskat. Det gäller även de grova brotten. Han landade därför i att det enda vettiga argumentet är att folk helt enkelt gillar hårdare straff.
Det vet nuvarande justitieminister Morgan Johansson också. Vi talade om saken på ett seminarium för några år sedan och han var då tydlig med att han snarare ser mer befogenheter för polisen än stränga straff som effektivt.
Det stora problemet är ju att polisen inte lyckas utreda brotten. Uppklaringsprocenten för rån och misshandel (alla svårighetsgrader) ligger till exempel på 12 respektive 11 procent.
Just av det skälet är den fördubbling av minimistraffet för grovt vapenbrott från ett till två år som nu föreslås alldeles utmärkt, eftersom denna tvåårsgräns ger polisen rätt att använda hemliga tvångsmedel, till exempel avlyssning.
Men någon sådan effekt finns inte för de övriga brotten. Johansson passar på att höja straffen ändå. För att det är populärt.
