Berätta – annars gör avpixlarna det
Göran Sommardal svarar Malin Krutmeijer om Taikon-filmen
Det förefaller föga angeläget att på tradionellt pinka-längst-manér anställa någon jämförelse för att avgöra vems av min och Malin Krutmeijers förmåga att blunda på rätt ställe och vara lyhörd för det verkliga budskapet som är värst eller mest upprörande (Aftonbladet 10 jan respektive 13 jan).
Vad som gjorde mig besviken på filmen om Katarina Taikon var den gängse utgångspunkten att inte låtsas om den heta potatis som vi kan kalla ”historiens framsteg”. Däri ryms saker som demokrati, jämställdhet mellan könen, kvinnors och män bestämmanderätt över sina vuxna liv, kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp, rätten till sin egen sexualitet, barnens lagstadgade rätt till sina liv, könsneutrala äktenskap med mera.
Detta begrepp om historiens framsteg är en inflammerad historia, ofta i det förflutna perverterad till den vite mannens börda eller Västerlandets civilisatoriska (inbegripet den kristna) mission. Men vill vi ha den sortens historiens framsteg måste vi också våga betrakta dessa framsteg i sitt sammanhang av konflikt med andra kulturer och etniska minoriteters rättigheter.
Jag har inte begärt att Taikon ska vara en sådan film där vi får gotta oss i det romska förtrycket, som Krutmeijer i sin polemiska iver (förstås) vill få det att framstå som. Jag krititiserade filmen för att den på gängse politiskt korrekt manér undvek den utmärkta möjligheten att gestalta detta viktiga dilemma.
Och jag håller med Krutmeijer: ”Det är en annan berättelse, tyvärr lik en i vår samtid omhuldad figur om hur ’mörk etnisk kvinna räddas undan de sina av vit majoritetskultur’. Den figuren bör man vara noga med att nyansera, eftersom den så beredvilligt lånar sig till rasistiska världsbilder snarare än feministiska.”
Ja, den historien bör man verkligen vara noga med att nyansera. Men om vi alltid duckar för att berätta den, så överlåter vi åt de populistiska politikerna och avpixlarna att berätta den historien på sitt vis.
Och just i detta mediala ögonblick har vi ju ett gyllene exempel på hur det kan gå när så blir fallet.
