Nu vill även Telia börja övervaka sina anställda
Digital datainsamling har blivit vår tids viktigaste arbetsmiljöfråga
Du sitter vid din dator. Det är eftermiddag och januari; snön utanför förvandlas till slask. Du är klar med arbetet för dagen, så du googlar lite resor till solen. Kanske chattar du lite med din partner om saken, får en inköpslista till Konsum.
Vad du inte vet är att arbetsgivaren i smyg spelar in det du gör på din skärm. Det du skriver, vad du googlar och hur mycket/lite du jobbar samlas in vid slumpvisa tillfällen under arbetsdagen. Ditt resegooglande och vardagschattande är inte arbete, och kommer tas upp vid nästa medarbetarsamtal.
På allt fler arbetsplatser blir detta nu vardag. AI-bestyckade övervakningsprogramvaror gör datapunkter av vårt användande av företagets datorer och telefoner. Datan görs tillgänglig för HR-avdelning och närmaste chef; du märker det först på medarbetarsamtalet.
Läkemedelsbolaget Astra Zeneca övervakar sedan årsskiftet de anställdas uppkoppling mot företagets nätverk. Bolaget vill att tjänstemännen ska arbeta på arbetsplatsen minst tre av veckans dagar i stället för att – som tidigare anmodats – jobba mer hemifrån. För att kontrollera detta har man, trots motstånd från anställda och fackförbund, infört övervakningen.
Astra Zeneca har en lång historik av att övervaka sina anställda. Redan 2002 samlade man i smyg in vilka webbplatser tjänstemännen gick in på. Programvaran flaggade upp när någon var på exempelvis börssajter. Detta ledde till varningar och i ett handfull fall – avsked.
Transatlantiska och europeiska chefer har tagit med sig kulturen till Sverige
Pandemin gjorde först att allt fler tjänstemän arbetade hemifrån, vilket resulterade i att deras förmåga och effektivitet blev svårare att kontrollera. Såvida inte man övervakar dator, telefon och servers de kopplar upp sig mot. Då är möjligheterna att samla information till och med bättre. Den vaga magkänslan av att Mattias ständigt prokrastinerar blir till forensiska bevis. De tekniska möjligheterna har internationellt lett till en ny, datadriven ledarskapskultur.
Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarföreträdare hävdar ofta att den svenska ledarskapskulturen är annorlunda, de menar att fenomenet aldrig fått fäste här. Inget kunde vara mer felaktigt.
Med insyn i svenska it-avdelningars programvaruinköp, kan man se en stor ökning av efterfrågan på övervakningssystem. Transatlantiska och europeiska chefer har tagit med sig kulturen till Sverige, mjukvaruföretagen driver på utvecklingen. Som den här sidan kunde berätta om redan 2020 har den digitala datainsamlingen och övervakningen blivit vår tids viktigaste arbetsmiljöfråga.
Övervakningskulturen har nu kommit till statligt ägda Telia. Telekombolaget står redo att införa så kallad ”screen recording” för sina anställda. En programvara kommer att spela in vad som händer på skärmen. Programvaran ger möjlighet att välja vissa anställda som ”targets”, och scheman för när den hemliga inspelningen ska ske kan ställas in.
Kanske kan vi få ett lex Astra eller lex Telia, ett prejudicerande avgörande som stärker mänskliga rättigheter på arbetsplatsen.
I första hand riktar sig Telias övervakning mot deras många kundserviceanställdas klick och tangetbordsinmatningar i systemen. Att digital övervakning till en början riktar sig mot anställda med lägre löner och status är vanligt. Kundservicepersonal har tvingats acceptera att ständigt mätas och utvärderas. Men det är ett sluttande plan.
Det som sedan brukar hända har redan skett på Astra Zeneca: Högre tjänstemän får finna sig i samma behandling som kundservicepersonalen. En ”storebror ser dig”-arbetsplats som arbetare på lager och fabriksgolv haft många år nu. Enligt tidningen Kollega, undersöker fackförbundet Unionen vidare åtgärder mot Astra Zeneca. Det skulle vara mycket välkommet.
Förhandlingar om övervakningen pågår mellan Telia och facket. Det är dags för fackförbunden att stämma i bäcken, en gång för alla. Tyvärr slutar rättsprocesser kring liknande integritetskränkningar oftast i förlikning. Det är dags att dra detta in i kaklet; den fundamentala rätten till privatliv gäller även på arbetsplatsen. Kanske kan vi få ett lex Astra eller lex Telia, ett prejudicerande avgörande som stärker mänskliga rättigheter på arbetsplatsen. De gäller nämligen även där.
