”Annika flyttar aldrig från stan”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-07-01
Liza Marklund visar runt i Annika Bengtzons kvarter
Vad vore Annika Bengtzon utan sin lägenhet på Kungsholmen i Stockholm?
Eller jobbet på Kvällspressen i närheten?
–?Hon kommer aldrig att flytta igen, säger Liza Marklund.
Men hon får vara med i tre böcker till.
Redan i den första deckaren, ”Sprängaren”, satte Liza Marklund ner foten i Stockholmsmiljön. Dramats centrum låg i Södra Hammarbyhamnen, ett område där det byggts bostäder explosionsartat sedan 1998, då boken skrevs.
Aldrig kunde hon då ana att hennes böcker skulle sälja i över sju miljoner exemplar och översättas till 30 språk. Liza Marklund har blivit ett mediefenomen och hennes hjältinna har kallats allt från ”ikon och förebild” till ”fullkomligt monstruös”.
–?Jag ville skapa en komplex person. Hon är otrevlig, kör över folk och är väldigt framåt på jobbet. Samtidigt är hon sårbar, gråter lätt, är bräcklig som människa, berättar Liza Marklund när vi träffas – på Kungsholmen i Stockholm.
Ser på ett nytt sätt
Var annars? Här har författaren själv bott i tolv år och det är här journalisten Annika och hennes familj bor i en trea i böckerna. När Annika flyttade till villa tog det en ände med förskräckelse: huset brann upp. Så nu är hon tillbaka i sin gamla stadsdel.
Förutom vissa avstickare till bland annat Luleå rör sig deckarna i Stockholm.
–?Jag tycker om att skildra platser som jag känner till, men man måste titta på dem på ett speciellt sätt. Ta till exempel Kronobergsparken på Kungsholmen. Jag har varit där cirka 800 gånger med mina barn. Men när jag såg den med författarögon upplevde jag den på ett nytt sätt. Hur magisk och tyst den judiska begravningsplatsen intill lekparken är. Då valde jag den som mordplats i ”Studio Sex”.
Utspelar sig i Marbella
Eftersom Liza Marklund också bor i Spanien föll det sig naturligt att den senaste boken, ”En plats i solen” delvis utspelar sig i Marbella.
Det gäller att skriva rätt. Läsarna är uppmärksamma och hörde av sig när hon till exempel skrev fel adress till en mack i Örebro. Skildringen av just Örebro i ”Livstid” är lite speciell.
– Det är en miljö jag faktiskt inte känner till. Men Örebro kommun har en så bra hemsida med fina satellitbilder att jag gjorde research över hur staden ser ut från huset i Spanien.
Industriområden gillar hon, de ruffiga som kan passa fint för upplösningen i böckerna.
På varje bokomslag poserar författaren själv. Men hur lika är de egentligen, hon och Annika?
”Vi är arbetsnarkomaner”
– Hennes sätt att jobba är mitt rakt av. Vi har båda drag av arbetsnarkomani, jag skulle bli galen om jag inte skrev. Men jag hade en lycklig barndom och hon en trasig. Och hon är för mycket av allt, kommer undan med saker som ingen annan gör.
Att Liza liksom sin bokhjältinna väcker starka känslor är ingen slump.
– Det var ett medvetet val att försöka bli känd för att få en röst i samhällsdebatten. Jag bestämde mig för att inte bli feg eller försöka bli klappad på ryggen. Då kan man inte komma och bli överraskad om folk blir provocerade och upprörda ibland. Jag har lyckats!
Provocerar det att du är rik?
– Jo. Jag hycklar inte med det heller.
