”Hans död har slitit mitt liv mitt itu”

Cecilia Gustavsson

Joyce Carol Oates om sorgen efter sin man och trösten att skriva dagbok

Joyce Carol Oates har skrivit över hundra böcker – nu kommer hennes dagböcket ut på svenska.

Men sedan hennes man avled förra året har något hänt.

– Förlusten har slitit mitt liv itu, berättar hon i en mejlintervju från USA.

helskärm

Joyce Carol Oates har skrivit nära 60 romaner, 34 novellsamlingar och en hel del poesi, pjäser och essäer. Bland annat.

Här fick hon sitt stora publika genombrott 2001 med ”Blonde”, en roman om Marilyn Monroes liv.

Samtidigt har hon undervisat i kreativt skrivande. Ändå har hon hunnit skriva dagbok – som inom kort finns på svenska. I ”Dagbok 1973-1982” beskriver hon arbetets lycka och svårigheter, umgänget med bland andra författaren John Updike och sina tankar om åldrande och relationer.

Hon skriver också om hur hon som 22-åring blev blixtförälskad i sin blivande man Raymond Smith. De var gifta i 48 år, tills han avled i en infektion förra året.

”Jag har inte hämtat mig än”

Hon berättar i mejlet hur hon sörjer honom:

–?Det har blivit mycket svårare att koncentrera sig, så jag måste arbeta hårdare under längre tid nu. Att Raymond dog så abrupt var mycket chockerande och jag har inte hämtat mig ännu. Att skriva och undervisa är en stor tröst.

Vilken roman är du mest nöjd med?

–?Alla är nära mitt hjärta förstås. Men jag känner mig särskilt nära ”Dödgrävarens dotter”, eftersom den är en bit av min egen familjehistoria, omfantiserad till en sorts myt. Jag känner också extra för ”Blonde” och för ”Fallen”. Den senare utspelar sig nära mitt barndomshem.

Vad vill du framför allt säga med ditt författarskap?

– Något av det viktigaste är att väcka mänsklig sympati. Att skapa påhittade världar med respekt för komplexiteten hos den mänskliga själen.

Oates specialitet är skildringar av alla sorters människors psyken i olika livssituationer. I bakgrunden finns ständigt den amerikanska samtidens klass- och könsskillnader, fördomar och förändringar.

Hur får du idéer till dina romanfigurer?

–De känns mycket verkliga för mig, knappt påhittade. Kanske kommer de till författare från fantasins kungarike, ungefär som våra omedvetna drömmar.

Du verkar ha en förmåga att sätta dig in i de mest skilda människors personligheter – hur kommer det sig?

– Jag känner en naturlig samhörighet med andra, ofta ren identifikation. Speciellt med ungdomar, i deras kaos av konflikter med vuxna och auktoriteter. Jag ger gärna röst till individer som är väldigt annorlunda än jag själv.

”Jag har inte förändrats”

Du har skrivit mycket om våld, psykiskt, fysiskt och sexuellt. Varför?

– Jag skriver egentligen aldrig om våldet i sig självt, utan om efterdyningarna av extrema händelser, som får människor att testa sin styrka och integritet. Ofta handlar det om kvinnor och flickor som överlevt våldsamma händelser. Jag skriver inte om människor som bara är offer, som har gett upp hoppet.

Hon tar sin senaste roman på svenska, ”Dödgrävarens dotter”, som exempel: En ung kvinna (Joyces farmor) upplever en tragisk och våldsam barndom och får därefter barn med en man som misshandlar henne. Hon gör sedan en enorm klassresa och finner en snäll make som också adopterar hennes pojke.

Hur har du förändrats genom åren?

– Ärligt talat så har jag inte förändrats så mycket inuti. Inte heller när det gäller mitt dagliga liv – mitt undervisande, mitt arbetsschema, mitt ganska lugna sociala liv. Den stora förändringen är förlusten av min make.

I dagböckerna berör Joyce Carol Oates knappt sin framgång. Att andra ser henne som en berömdhet har hon svårt att förstå.

Om kändisskapet skriver hon: ”Det är en bestraffning, inte en belöning”. Nöjdast verkar hon när hon skriver – vad annars? Och helst då vid ”frenetiska utbrott av idéer”.

Joyce Carol Oates om...

…dagboksskrivandet

”Det är en sorts livlina, en förbindelse med mina tidigare jag genom åren. Det är en form av intensiv meditation.”

…?sin personlighet

”För att vara en i stort sett eftertänksam, tankfull, analytisk och ganska logisk person har jag en förmåga att då och då uppträda impulsivt & sådana avsteg från det normala tycks alltid förlöpa väl.”

…?sin man

”Han är i många avseenden en mycket speciell man: hans vänlighet, godhet, sinne för humor, slagfärdighet (som så sällan visas utåt), han blyghet, intelligens... charm... att han är så underbar.”

…?barn

”Jag är intresserad av barn. Det är inte ett intresse jag trott att jag skulle få med tanke på den jag var för några år sedan. (Helt igenom uttråkad av barn).”

…?fritiden

”Jag älskar att läsa förstås. Att fotvandra, cykla, gå på teater och film.”