Om du vill bli rik ska du bli en kommundirektör

Chefernas löner rusar när kommunerna skär ned

Jonna Sima

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2024-02-01

helskärm

Varje dag larmas det om nya kriser i landets kommuner och regioner. Personal sägs upp, inköp stoppas och på vissa håll slutar man bjuda sina anställda på kaffe och barnen på mjölk i skolan.

Därför har det något overkligt över sig att läsa om att kommundirektörernas löner har rusat i höjden på senare år. Tidningen Dagens Samhälle har gjort en granskning som visar att en kommundirektör, som är kommunens ledande opolitiska tjänsteman, i vissa kommuner kan tjäna dubbelt så mycket som den högsta folkvalda politikern i kommunen, det vill säga ordförande i kommunstyrelsen.

Lönegapet mellan kommundirektören och de folkvalda har ökat snabbt. År 2016 hade landets kommunchefer i snitt 40 procent mer i lön än kommunstyrelseordföranden i arvode. Nu är skillnaden 49 procent.

Individuell lönesättning

Samma personer som sitter och bestämmer att skolan ska få färre elevassistenter eller att ett fritidsgårdar ska slås igen har själva en medellön på 106 096 kronor. Men det har inte alltid varit så att en kommundirektör lönemässigt har svävat högt över alla andra.

På 1970- och 80-talen låg ofta kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen på samma ersättningsnivå. Individuell lönesättning är en anledning till att skillnaderna har ökat, uppger Erik Wångmar, docent i historia vid Linnéuniversitetet, för Dagens Samhälle.

Utbildning är en annan faktor, menar Wångmar. De tjänstemän som blir kommundirektörer har ofta en högre utbildning än de invalda politikerna.

– För att få ett starkt kort måste man betala bra, säger han till tidningen.

Övertro på akademiska poäng

Är det verkligen så enkelt? I Sverige finns det en övertro på akademiska poäng och en nedvärdering av och rent av förakt för praktiskt arbete och politiskt slitgöra.

I LO:s årliga årsrapport om direktörslöner jämförs lönerna hos 50 svenska storföretag med en industriarbetares lön. Den senaste rapporten visar att bara mellan 2019 och 2022 gick gruppen som kallas den ”ekonomiska eliten” från 60,2 till 69,3 industriarbetarlöner.

Eliten drar ifrån

Även i näringslivet förklaras direktörernas höga löner med att de minsann konkurrerar på en marknad och ersätts efter ansvar. Men LO-ekonomen Alma Almqvist, som har studerat området, menar att dessa argument har svagt stöd i forskningen. Istället menar hon att det har blivit normaliserat i samhället att eliten ska dra ifrån resten av befolkningen.

När invånarna protesterar mot den usla äldrevården i kommunen är det ändå till sist politikerna som får bära ansvaret. Kommundirektören kan huka i bakgrunden och casha in som vanligt.

—

Är det rätt att direktörer och vd:ar har betydligt högre löner än vanliga löntagare? Chatta med Jonna Sima om texten klockan 09:00, du kan skicka in dina synpunkter och tankar redan nu!