Ministern tog sparken på en turné i Norrland
Det var jag, min syster, pappa och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) som åkte på varsin spark genom en mörk skog i Norrlands inland. Regeringen hade fattat ett beslut om att lägga ner landsbygden i Sverige. Wikström fick uppdraget att meddela några av byarna i Jämtland, så min familj guidade honom genom skogarna. Vid varje by stannade han och förklarade att det varit ett svårt beslut. Människor protesterade genom att försöka blockera vår väg med skotrar.
Men vi åkte vidare på våra sparkar genom inlandet till nästa by. Som en modern version av Håkan Juholts märkliga förlåtturné.
Ja, det var min dröm natten till i går. Antagligen var den inspirerad av nyheten att fler flyttar från storstäder till landsbygd än tvärtom, enligt SCB. Myten om att flyttlassen bara går därifrån stämmer alltså inte. Det borde firas och jublas ute i landet. Eller?
Tidigare i somras rapporterades det om svårigheterna att få tag i hus på landsbygden. Banker vill inte låna ut till husbyggen eftersom priset på huset kommer bli lägre än lånet. Och människor vill inte sälja sina hus när priset är lågt. Så i stället behåller man det och låter huset förfalla. Regeringen införde en statlig kreditgaranti för tio år sedan för att fler skulle kunna låna pengar och bygga på landsbygden. Resultatet är ett fiasko, det har gett 15 nya hus.
Det fördes länge en medveten politik där människor skulle flytta till städerna.
I dag är i stället en av de mest utslitna fraserna att ”hela landet ska leva”. Det brukar diskuteras vad som egentligen krävs för att kunna bo på landsbygden. Det beskrivs som tiotusenkronorsfrågan. En mystisk gåta! Den stora knäckfrågan! Men svaret är enkelt: typ samma sak som krävs på alla andra platser. Hus, jobb, vägar, skola, mobiltäckning.
Frågan är inte vad som ska få människor att vilja bo på landsbygden så att hela landet kan leva. Frågan är om det finns en politisk vilja att lägga pengar på skolor och vägar där också
Det enda positiva med att exempelvis mobiltäckningen är så usel i stora delar av inlandet är att jag blir av med telefonförsäljare snabbt. Så fort de ringer frågar jag om de har täckning i min mammas hemby. Just där råkar det alltid vara vita fläckar. Jag kan skratta åt det. Värre är det för invånarna som behöver ringa ambulans och möts av ”ingen service”.
Det blir ingen skogsturné med Gabriel Wikström. Regeringen kommer inte att lägga ner landsbygden. Wikström och andra kan däremot ta bilen till samma platser och svara på andra saker. Hur ska bostadsfrågan lösas? Satsar man på infrastrukturen så tågen går? Att folk kan bo på landsbygden är ingen mystisk gåta.
Det är politik.