Vänskapskorruption är ordet – Kinberg Batra

Gå till botten med den här soppan

Ett toppjobb som bara annonseras med en lapp på receptionens anslagstavla. Ett konsultuppdrag med en månadslön på 90 000 kronor som inte annonseras alls. Och i båda fallen är det gamla kompisar till chefen som fått tjänsterna.

Låter det som ett familjeföretag i Småland eller en mindre idrottsförening? Eller kanske som den lokala förvaltningen i någon av Rumäniens mest avlägsna landsändar? Det är det inte. Vi pratar om Länsstyrelsen i Stockholm och chefen, landshövding Anna Kinberg Batra.

Lustiga detaljer

Det går att dra på munnen åt detaljer i Aftonbladets avslöjande av hur rekryteringen till topposterna på Länsstyrelsen i Stockholm går till. Lappen på anslagstavlan är svåröverträffad. Att Anna Kinberg Batra är gudmor åt ett barn till den enda som fick syn på den är en pikant detalj. Eller att den enda organisationsexpert som ansågs duga råkar vara personlig vän till landshövdingen.

Det är klantigt, och egentligen är det inte alls roligt.

En landshövding är en statlig ämbetsman. Att jobbet ofta går till före detta politiker ändrar inte på den saken. Som ansvarig i ett politiskt ungdomsförbund eller som chef på en privat PR-byrå kan du kanske låta dina kompisar gå före när ett jobb ska tillsättas. Som ämbetsman i staten borde det vara uppenbart att det inte går.

Chefen ligger bakom

Ändå tycks det vara precis det som hänt på Länsstyrelsen i Stockholm. Och uppenbarligen är det chefen själv som ligger bakom. Det är ju Kinberg Batras vänner som fått jobben.

Att Tidöregeringen gått hårt fram bland myndigheternas chefstjänstemän har knappast undgått någon. Också generaldirektörer som försökt sköta sitt uppdrag så gott det låter sig göras har suttit löst. Känslan är att de har ersatts av personer som har den nuvarande regeringen att tacka.

Ibland har man gått längre, som när moderaten Irene Svenonius fick ett toppjobb på Statens Fastighetsverk. Just Svenonius handlag med fastigheter är ju annars en sak stockholmarna har haft anledning att ifrågasätta efter skandalbygget Nya Karolinska.

Dessutom har vi ju historien om lönerna i regeringskansliet. Tjänstemän som arbetade med att genomföra Tidöavtalets punkter skulle få extra betalt. En politisering till och med av löneförhandlingarna.

En annan ordning

Det finns länder där statsapparaten är politiserad. Där tjänstemän och chefer byts ut med den politiska ledningen. Sverige har inte varit ett sådant land. Myndigheter ska fortsätta att göra sitt jobb oavsett politiska vindkantringar.

Regeringens oblyga användning av utnämningsmakten skulle kunna vara ett hot mot allt det där.

Det som hänt på Länsstyrelsen i Stockholm tar saken till en ny nivå. Åtminstone en av de rekryteringar Aftonbladet avslöjat handlar visserligen om en moderat. Men framför allt tycks det vara kamratskapet med chefen som fått styra.

Ingen kan svara

Ingen har påstått att Anna Borgs och Gunnar Ekman, det är så Kinberg Batras kompisar heter, skulle sakna kompetens. Men är de de mest kompetenta? Det kan ingen svara på, ingen annan fick ju möjlighet att söka. Det är svårt att inte tänka ordet vänskapskorruption.

Många har uppskattat Anna Kinberg Batras arbete som landshövding i huvudstaden. Hon har gjort det bra. Just därför blir det så märkligt att solka ner hela uppdraget för att kunna omge sig med kompisar. Och ännu märkligare är det att en tidigare toppolitiker tror att problemen ska tigas ihjäl.

Andra statliga tjänstemän har fått sparken på grund av liknande historier.

I över en vecka har Aftonbladet sökt Kinberg Batra för att få hennes bild av det som hänt. Nu är beskedet att hon inte vill kommentera saken. Det duger faktiskt inte alls. Av en statsanställd ämbetsman är en förklaring det minsta vi kan begära.

Det är dags att gå till botten med den här soppan.

Följ ämnen i artikeln