SFI-brist beror inte på lata invandrade

Två av tre nysvenskar fullföljer SFI.

Språk är en demokratifråga. Att kunna kommunicera i det samhälle man lever i ger ett ökat inflytande. Det handlar om att hänga med på föräldramöten, göra sig förstådd i det sociala livet och att känna till sina rättigheter.

En granskning som Dagens Nyheter har gjort visar att endast en tredjedelar av nysvenskarna fullföljer samtliga kursmoment i svenska för ­invandrare, SFI. Det är givetvis inte bra. Vilka förklaringar som ligger bakom ­behöver analyseras. Ändå har många ­politiker – från höger till vänster – varit snabba att ropa på hårdare tag. Som ­vanligt.

Finns ett motstridigt mål

Om man tittar på hur försummat SFI har varit så inser man ganska snabbt att invandrades moral inte är det stora ­problemet.

Flera utredningar gällande SFI-utbildningen visar att det finns motstridiga mål. Ska SFI i första hand vara en språk­utbildning och ge möjlighet till fortsatta ­studier? Eller ska språk mest handla om att snabbt komma in på arbetsmarknaden?

SFI-lärare har tröttnat

Den svenska skolans kris återspeglar sig i SFI. Lärarbristen överlag har lett till att det även är för få som vill vidare­utbilda sig till SFI-lärare. Statusen är för låg, liksom lönen. Det blev inte bättre av att regeringen i somras utelämnade Komvux- och SFI-lärare i den behövliga lönesatsningen som andra lärare fick. Dessutom har, inte minst, SFI-lärare som ­arbetat för privata aktörer tröttnat och lämnat.

– Lärare upplever att kommunerna ­säljer ut utbildningen till lägstbjudande. Men någonstans tar det ut sin rätt. ­Lärarna blir utlämnande till att ta fler ­lektioner och ett större antal elever, ­säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund till Svenska Dagbladet.

Nu måste SFI rustas upp. Språket är som sagt nyckeln till människors delaktighet i vårt samhälle.

Följ ämnen i artikeln