Nu ställs äntligen Sverige inför rätta
Pourmokhtaris politik kan bli olaglig
STRASBOURG Solstrålarna kråmar sig i den metallfärgade fasaden på Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det är en perfekt dag att ställa Sverige inför rätta för sin bristande klimatpolitik.
Det är precis vad sex portugisiska ungdomar gör. Utöver svenska staten stäms Portugal och 31 andra länder. Catarina Mota, 23 år, är en av ungdomarna som lämnade in stämningen för några år sedan.
– Varje dag kan vi se och känna klimatkrisens effekter. Jag har fått hälso- och sömnproblem till följd av hettan och utsläppen, säger Catarina.
I folkmun kallas den för “Duarte Agostinho”, efter en av ungdomarna. De menar att staternas handfallenhet att stoppa klimatkrisen bryter mot Europakonventionens mänskliga rättigheter.
Rättsfallet är unikt på flera sätt. Aldrig tidigare har Europadomstolen prövat så många länder på en och samma gång. Fallet kan även bli historiskt vägledande. För första gången tar domstolen nu ställning till om artiklarna om mänskliga rättigheter kan kopplas till klimatkrisen.
Enligt artikel 2 i Europakonventionen har alla människor rätt till liv. Men att leva blir rätt svårt när du varken kan andas eller sova till följd av extremhetta.
Utanför Europadomstolen står plakat med slagord uppradade. I mellanrummen trängs klimataktivisterna. De kramas, utbyter peppande ord. Några meter längre bort står en mumlande grå massa med välstrukna kavajer. Det är tjänstemän från de stämda staterna, vars uppdrag är att säga varför just de inte ska göra något.
Under den efterföljande förhandlingen är argumentationen från makten samma gamla vanliga. Att stoppa klimatkrisen är givetvis viktigt – men det är inte vårt ansvar.
Om ett år kanske domarna i Strasbourg säger att den politiska arrogansen är olaglig
Kostymnissarna menar att just på grund av att klimatkrisen är allas fel så kan ingen dömas för den i domstol. Jag undrar om man hade kunnat resonera om ett annat brott på samma sätt?
”Om alla har stulit så kan ingen dömas för stöld”.
Ungdomarnas advokater avfärdar argumenten. De hänvisar till forskning, säger att just på grund av att alla länder är skyldiga behöver varje stat ta sitt ansvar. En av advokaterna citerar FN:s generalsekreterare, Antonio Guterres:
“Vi befinner oss inte längre i eran av global uppvärmning, utan i eran av global kokning”.
Den byråkratiska snoozen bryts. På väggen lyser orden ”Court of human rights”.
Det är faktiskt historiskt. Här och nu har mänskligheten möjligheten att ställa staters internationella åtagande – och avsaknad av politisk handling – inför rätta.
Att försöka friskriva sig från ansvar är pinsamt, även om åtalet i sig är komplicerat. Givetvis är det svårt att bevisa att en viss stats utsläpp ger en viss ungdom i Portugal hälsoproblem. Men samtidigt vet vi att förorenad luft idag är en av de vanligaste dödsorsakerna.
Och om vi nu har stater som på daglig basis utrotar liv med sina utsläpp, ska de då inte stå till svars för sitt brott? Och var ska en sådan process ske om inte här, i domstolen för mänskliga rättigheter?
Mänskligheten står inför sin största utmaning hittills. Det är dags att vi börjar agera i enlighet med det – och tar frågan om vår överlevnad på allvar.
Särskilt med tanke på att politikerna inte gör det. År 2023 har vi en regering i Sverige som är så tondöv inför sina moraliska förpliktelser att de till och med ökar utsläppen.
Om ett år kanske domarna i Strasbourg säger att den politiska arrogansen är olaglig.
Det är inte omöjligt, det har till och med hänt förut. I Nederländerna blev staten tvingad att minska sina utsläpp efter en liknande domstolsprocess.
Nu kan förhoppningsvis samma sak ske i Sverige. Och i 32 andra stater. Jag håller tummarna.
Fotnot: Aftonbladet ledare har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för att fråga vad hon tänker om stämningen. Vi har inte fått något svar.