Fler dumsnåla skolbudgetar borde sprängas
Låt rebellrektorn i Ragunda inspirera andra
Malin Rimmö är rektor på Hansåkerskolan i Ragunda kommun i Jämtland. Hon har lyckats reta gallfeber på kommunstyret, bestående av M, C, KD och Allt för Ragunda. I media går nu Rimmö under smeknamnet “rebellrektorn”.
Bakgrunden till smeknamnet är att hon har valt att ställa sig på tvären mot kommunens sparkrav på skolan. Hon menar att konsekvensen av kommunens budget är att hon måste bryta mot skollagen. Något som hon vägrar gå med på.
– Skolan är fel ställe att spara på. Börja med att titta på det som inte är lagstadgat först. Sen kan vi prata nedskärningar i skolan, säger hon till SVT Nyheter.
Politikerna i kommunen har nu agerat mot rektorn. Rimmö har fått en erinran, en tillrättavisning, för att hon vägrar följa budgeten. Men hon ger sig inte. Hon vägrar gå med på kommunens sparbudget.
Hon säger att hon hellre lämnar sin tjänst som rektor än drar ner på elevernas stöd i skolan.
Svenska barn ska inte behöva lida för att politiker prioriterar något annat.
Så man kan fråga sig varför hon får en erinran från kommunen? För inte kan det väl vara ett brott att följa skollagen? Och kanske går det att lyfta frågan om det inte är så att politikerna i kommunen bryter mot skollagen?
Även om politikerna i kommunen inte uppskattar Rimmös trotsighet gör hon rätt som spränger budgeten. Det menar i alla fall Martin Hellstadius, skoljuridisk expert.
– Om det handlar om enskilda elevers rätt till stöd i förhållande till ekonomiska förutsättningar visar rättspraxis tydligt, menar jag, att det inte är förenligt med skollagen att neka stöd på grund av att de ekonomiska ramarna inte tillåter det, säger han till Sveriges Radio.
Alternativet att svenska barns skolgång offras är i längden långt värre än några brustna kommunbudgetar. Vi vet att priset samhället får betala för barns bristfälliga skolgång är skyhögt.
Det är svårt att inte inspireras av Rimmös agerande. En rektor som vågar ta ställning och sätta eleverna framför politikers dumsnålhet.
Allt det här väcker väldigt många frågor.
Vilka konsekvenser ska de politiker som sätter en budget, där skollagen inte går att uppfylla, få? Ska det verkligen vara möjligt att sätta en budget där skollagen blir omöjlig att efterleva? Vem ska följa upp det här? Är det Skolinspektionens uppdrag? Ska politiker år efter år kunna underfinansiera en verksamhet som är lagstadgad?
I en intervju med tidningen Vi Lärare säger Malin Rimmö att hon hoppas att fler rektorer följer hennes exempel. Det hoppas jag också.