Stockholm tror Sverige är ett fullskale-Skansen
Landsbygden kan känna sig blåst i ännu en valrörelse
Jörgen Persson (S) har suttit i kommunstyrelsen i jämtländska Bräcke i 20 år, de senaste fyra som kommunalråd. Nu har han lämnat kommunpolitiken.
– Jag har stängt fem av åtta skolor. Folk bor där de bor och pengarna räcker inte till.
Det säger Jörgen Persson när Aftonbladets ledarredaktion når honom för ett samtal om var landsbygdspolitiken tog vägen i årets valrörelse.
Han ser tillbaka på två decennier som lokalpolitiker i vad som i strikt mening är en glesbygdskommun. Bräcke har en yta större än Gotland. Här bor cirka 6000 människor, varav majoriteten bor utspridda i över 100 olika byar. Endast var fjärde kommuninvånare bor i centralorten Bräcke.
Det är en utmaning att klara av den grundläggande, lagstadgade servicen till kommuninvånarna. Befolkningen minskar, och därmed skatteintäkterna. Det är svårt för kommunen att anpassa storleken på sina verksamheter.
Allt kostar pengar. Samtidigt har människor rätt till likvärdig service var de än bor i landet.
Det är bakgrunden till att Bräcke har ansökt om hela 343 miljoner kronor från kommunakuten, eller Delegationen för kommunal ekonomi i balans, som den egentligen heter. Av alla 23 kommuner som har sökt har Bräcke begärt allra mest.
– Det är klart satt man kan se det som en markering. Men samtidigt så satte vi oss ned och tittade på vad som behövdes och sökte för allt vi såg. Det är därför det blev så mycket, säger Jörgen Persson.
Men den miljard som skulle delas ut till krisande kommuner och regioner mellan 2021 och 2024, har redan hunnit krympa till 750 miljoner. Två år har hunnit gå och några pengar har ännu inte delats ut.
Jörgen Persson menar att glesbygdskommunerna lämnas i sticket.
– Staten lämnar landet, det är inte bara en känsla. I Bräcke försvann först Försäkringskassan, sen Arbetsförmedlingen och sen polisen. Nu är det bara Systembolaget och Apoteket kvar.
Jörgen Persson skrattar till, men blir snart allvarlig igen.
– Det finns ett regeringsbeslut på kommunalisering av brottsförebyggande arbete, som tidigare var statens ansvar. Tanken är att man lokalt ska samarbeta med polisen. Men vi har ju ingen polis kvar!
Det finns utmaningar på glesbygden som varken rikspolitiken eller nationell media ser eller förstår sig på.
Socialdemokraterna i Bräcke kommun har nyligen sjösatt ett ekonomiskt stålbad tillsammans med koalitionspartnern Moderaterna. Närmare tio procent av kommunens verksamhet behövde kapas. Samarbetet har fungerat väl, men stålbadet har slitit på krafterna. Jörgen Persson valde därför att kliva av rollen som kommunstyrelsens ordförande strax innan valet.
– Det finns utmaningar på glesbygden som varken rikspolitiken eller nationell media ser eller förstår sig på. Man lyfter problem som finns i staden och hittar lösningar för dem. Men det finns ju olika problem i olika delar av landet.
Jörgen Persson pratar om en urban norm.
Snart försökte alla partier vinna glesbygdsväljarna. Landsbygdspaket lades fram i riksdagen. Men i valet 2022 är frågan puts väck.
– Nu är det stort fokus på skjutningarna. Men vår trygghet handlar inte om skjutningar utan om att Trafikverket plockar ner belysningen, stolpe efter stolpe. Ingen vågar gå på vägarna när vintern kommer, det är mörkt och snödrivorna ligger höga.
Klyftan mellan stad och land har präglat en stor del av mandatperioden. Först ett yrvaket intresse när det stod klart att arbetarklassen i det amerikanska rostbältet skickat Donald Trump till Vita Huset. Brittiska landsbygdsbor gjorde uppror mot kosmopoliterna i London och röstade för brexit. I Sverige fick Sverigedemokraterna i valet 2018 dubbelt så stort stöd i glesbygd som i storstäder.
Snart försökte alla partier vinna glesbygdsväljarna. Landsbygdspaket lades fram i riksdagen. Men i valet 2022 är frågan puts väck.
– Det är bara bensinpriset kvar i glesbygdsfrågan. Det blir bara tramsigt, menar Jörgen Persson.
Det är tragiskt att den strukturella problematik som började lyftas under den senaste mandatperioden helt har försvunnit i årets val.
En stor del av landets glesbygdskommuner kämpar med att få den grundläggande servicen att gå runt. I Bräcke kommun har staten sakta men säkert lämnat, kvar finns Apoteket och Systembolaget. Men i valrörelsen är landsbygdspolitiken helt utraderad. Den lilla spillra som finns kvar handlar om bensin- och elpriser.
Vad krävs för att landsbygdsfrågor ska få genomslag i rikspolitiken? Är det bara plånboken som styr eller är strukturella förändringar möjliga? Och kan hela landet leva?
Chatta med Aftonbladets ledarskribent Lovisa Arvidsson. Chatten startar klockan 9.00 men det går bra att skriva redan nu.
Denna chatt är stängd.
- Lovisa Arvidsson6 sept 2022
Det fick bli morgonens sista inlägg. Stort tack för engagemanget! Kul att så många ville diskutera denna fråga - som glesbygdsbo värmer det lite extra!
- 6 sept 2022
Hej Lovisa och tack för en av alldeles för få granskningar av landsbygdens villkor. Kan egentligen bara erinra mig en annan journalist som visar upp en ett liknande engagemang (Lotta Gröning). Du slog huvudet på spiken när du formulerade rubriken. Bra skrivet!
UlfHej Ulf! Tack, det värmer :)
Lovisa Arvidsson - 6 sept 2022
Hej.
Jag började arbeta hemma under pandemin, och har fortsatt med det, då jag har en bra och progressiv arbetsgivare (statlig). Glesbygden har fått miljarder i stöd för att bygga ut fibernät, och stöden fortsätter. Det borde därför vara fullt möjligt att flytta ut till landsbygden och jobba där för en stor del av befolkningen. Som bonus till en levande landsbygd, får man också bättre arbets- och livsförhållanden, och bättre miljö. Vissa arbetsgivare vägrar dock detta, även i icke-fysiska branscher. Kanske borde lagstiftning till?
SurhajenHej Surhajen :) Fiberutbyggnaden har fortfarande mycket att önska, stora delar av glesbygdskommuner saknar bra nät. Men ja, visst är det möjligt på ett helt annat sätt i dag än tex innan pandemin. Det borde v
Lovisa Arvidsson - 6 sept 2022
Det behövs aktiva förslag och politisk drivkraft för att bevara en levande landsbygd och återbefolka glesbygden. Josse här nedan är helt inne på rätt spår, och jag tror att olika ekonomiska incitament skulle fungera för att få människor att byta storstad mot glesbygd. Bolånerabatter, energisubventioner, skattebefrielser etc - bekostat av staten. Småkommunerna får ökade intäkter, men staten finansierar. Men nej, det kommer givetvis inte att hända. Politikerna sitter här i Stockholm och tävlar om vem som ska lägga flest miljarder på brottsbekämpning istället...
Des IllusionHej Des Illusion! Jag håller med dig, jag är övertygad om att det går att vända trenden. Men det går bara om beslutsfattare har en relevant problembeskrivning och insikt om vilka lösningar som fungerar. One size fits all tror jag är mindre lyckat för att möta glesbygdskommuners behov.
Lovisa Arvidsson - 6 sept 2022
Märklig att många vill att vi ska höja skatter för att klara allt ifrån välfärd, försvar och glesbygd. Borde göras en ordentlig översyn av vad våra skattepengar tar vägen. Vi är högst beskattade i hela världen och ändå räcker det inte.
PekkaGod morgon Pekka! Ja även skattehöjningar har ju ett tak för vad som är rimligt, särskilt om den samlade skattekraften i en kommun är svag redan från början.
Lovisa Arvidsson