ÅSIKT

Bostadsbristen beror på politikers lättja

Alla vet vilka åtgärder som fungerar

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Henry Lundholm / AFTONBLADET

Det konstigaste med de bostadspolitiska förslag som LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson presenterade i går är faktiskt att de inte är genomförda för länge sedan. I grunden bygger de nämligen på sådant som redan har prövats, och som vi vet fungerar.

I korthet lägger Thorwaldsson tre förslag. För det första att de allmännyttiga bostadsbolagen får möjlighet att använda sina vinster för att bygga nya hus med rimliga hyror. För det andra att staten skapar ett byggbolag med uppgift att pressa kostnaderna och utveckla byggandet.

Och för det tredje vill LO återinföra skatten på fastigheter, bland annat för att finansiera en annan bostadspolitik. Som en rapport från SNS konstaterade i går är vårt land i dag ett slags skatteparadis för den som har något slags förmögenhet, till exempel en dyr fastighet. Skatten på arbete är däremot hög jämfört med andra länder.

Inga konstiga förslag

Inget av LO:s förslag är egentligen det minsta konstigt. Att marknadskrafterna inte skapar löser bostadsbristen har svenska politiker konstaterat tidigare. De kommunala och allmännyttiga bostadsbolagen bildades just för att vanliga människor skulle ha råd att bo bra. Staten har varit med och påverkat byggandet och fastighetsskatt har vi haft förut.

Ändå går utvecklingen åt precis fel håll. Utförsäljningen och privatiseringen av allmännyttan fortsätter. Byggbolagen tävlar med varandra om att bygga dyra bostäder som kanske skulle vara lönsamma om bara någon hade råd att bo där. Samtidigt fortsätter problemen med bostadsbrist, trångboddhet och ockerhyror på andrahandsmarknaden.

Marknadskrafter tar över

Marknadskrafterna ska dessutom få större utrymme. Fri hyressättning i nybyggnation och större genomslag för efterfrågan finns i punkt nummer 44 i januariavtalet.

Det är ett fullskaleexperiment med lösningar som till stora delar redan testats, men uselt resultat.

Precis som LO visar finns det faktiskt andra lösningar som bygger på sådant som vi vet fungerar. Vi skulle kunna föra en social bostadspolitik som motverkar segregation och bostadsbrist. Staten och kommunerna skulle kunna göra mycket mer.

Då skulle vi kunna bygga bort bostadsbristen. Att det inte sker kan faktiskt bara skyllas på politisk lättja och ideologiska skygglappar.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM