Alla har inte råd med solsemester
Förr handlade semester om vila och återhämtning. Men nu för tiden är ledighet rena stressfaktorn. Skrytkarusellen är snart i gång. Instagram och Facebook kommer att krylla av bilder på vita stränder och weekendresor. På många arbetsplatser snackas det redan nu om sommarens semesterplaner. Den ängsliga medelklassen vill framstå som speciell genom att åka till - vad den tror är - annorlunda platser.
Men de ökade klyftorna i samhället syns även på sommaren. Medan en del får det allt bättre ställt och reser allt oftare tvingas andra stanna hemma i lägenheten.
En av tre har inte råd
Enligt en ny rapport, som fackförbundet LO har tagit fram, är det en av tre inom arbetaryrken som inte har råd att semestra över huvud taget. Och då handlar det inte bara om resor, utan också om att sakna tillgång till fritidshus eller husvagn. Även många frilansare och arbetare med F-skatt har svårt att få det att gå ihop på sommaren eftersom semester är knuten till trygg anställning. Och den som inte tjänar tillräckligt mycket och kan lägga undan stålar till ledighet tvingas jobba de veckor andra är lediga. Skillnaderna mellan inrikes- och utrikesföddas semestervanor glider också isär.
Barnen drabbas
Och det här drabbar barnen i dessa familjer. Lägg därtill att skollovet är tio veckor långt medan föräldrarna vanligtvis har fem veckors semester. Att få det att fungera både tidsmässigt och ekonomiskt är en utmaning för många. För att inte tala om de ensamstående mammorna. Organisationen Majblomman får varje sommar in ansökningar från föräldrar som ber om hjälp med att betala avgiften till idrottsläger, till ett par nya skor eller ett busskort.
Rörlighet är vår tids klassmarkör. Medan några kan resa obehindrat blir andra allt mer ofria och bundna till vissa platser. Just därför kan kommunerna göra väldigt mycket för barnen. Tillexempel skulle kommunerna kunna göra det gratis för dem att åka i kollektivtrafiken. I dagsläget är det endast tre av tio kommuner som erbjuder den lösningen. Ytterligare förslag som kommunerna skulle kunna satsa på är sommaraktiviteter, öppna fritidsgårdar och stöd till kolloverksamheter.
Skolbänken i höst
I Sverige talar man om relativ fattigdom, det innebär att man mäter och gör jämförelser utifrån de villkor och normerna som råder i ett samhälle. Många barn kommer att återvända till skolbänken i höst med en klump i magen. Dessa barn kommer att lägga mycket energi på att dölja sin situation inför andra. Så ska det inte vara.
Inget barn ska behöva skämmas för att vuxenvärlden inte lyckats bättre med att uppnå jämlikhet. Medan vi vuxna kan dölja oss bakom skryt på sociala medier kommer barnen att tvingas möta ängslighet i verkligheten.