Larmet: 192 300 unga kan inte flytta hemifrån
Publicerad 2024-04-05
De är unga, ivriga på vuxenlivet – och vill flytta hemifrån.
Men de kan inte. Systemet sätter käppar i hjulen för 192 300 unga svenskar.
– Det får jättestora konsekvenser för den gruppen, säger Julia Synnelius, utredare på Hyresgästföreningen.
”Maktlöshet”, är ett ord som kommer upp. ”Svindyrt”, ett annat.
De desperata ropen på hjälp kommer från unga svenskar som inte kan flytta hemifrån. En annan, som också får sin röst hörd i Hyresgästföreningens rapport över bostadssituationen bland unga, säger:
”Att köpa boende är en lyxvara som inte ens jag som har en god ekonomi har råd med. Om jag ska hyra en bostad så är min enda chans andrahandskontrakt vilket ofta är jättedyrt”.
”Får jättestora konsekvenser”
De är 250 000 till antalet, unga vuxna mellan 20 och 27 år som bor hos sina föräldrar. 77 procent av dem, 192 300, gör det ofrivilligt. De vill inte bo hemma – men de kan inte flytta.
– Det är ett av de tydligaste tecknen på att vi har en bostadsbrist. Det är den gruppen som är bland de första till att känna av bostadsbristen på det sättet, och det får jättestora konsekvenser för den gruppen, säger Julia Synnelius, utredare på Hyresgästföreningen som har projektlett rapporten ”Unga vuxnas boende”.
Rapporten har släppts vartannat år sedan 1997. Jämför man resultaten är utvecklingen allt annat än positiv.
– Just nu går situationen verkligen åt fel håll. Det syns inga förbättringar. Det är snarare tvärtom, att antalet har ökat.
”Så högt har det aldrig varit”
1997 var det 15 procent av unga vuxna som bodde hemma hos sina föräldrar. Sedan dess har siffran långsamt, men stadigt, ökat. 2013 var det 23 procent – 2019 toppade det på 27 procent.
– Och nu i år så är det 26 procent. Så det är nästan uppe där på toppen. Det är hela Sverige. I Stockholm, där det är som värst, är siffran uppe på 34 procent. Så högt har det aldrig varit, säger Julia Synnelius.
Varför ser det ut så här?
– Det har funnits ett stort underskott på bostäder i takt med befolkningsökningen.
Byggandet långt under behovet
Den lösning som Hyresgästföreningen förespråkar låter simpel – fler bostäder! – men det har visat sig vara lättare sagt än gjort.
Enligt Boverkets prognos kommer knappt 40 000 bostäder att färdigställas under 2024. Nästa år sjunker det ytterligare till cirka 25 000 bostäder. Men för att möta bostadskrisen behövs 67 000 bostäder färdigställas varje år fram till 2030, menar Boverket.
För att öka byggandet ger Hyresgästföreningen tre konkreta förslag:
- En bättre bostadsförmedling
- Höjt bostadsbidrag
- Förmånliga bygglån
Det sistnämnda är enligt dem den viktigaste och mest avgörande faktorn.
”...och det som kommer att säkra tillgången på bostäder för unga i många generationer framåt. Offentliga lån till bostadsbyggande kommer leda till fler lägenheter som unga har råd med. Staten måste stötta byggandet i den lågkonjunktur vi nu befinner oss i”, skriver Hyresgästföreningen i rapporten.
Fel att ta bort investeringsstödet
En enskild sak som hade kunnat underlätta situationen för unga vore om man hade låtit investeringsstödet ligga kvar, menar Julia Synnelius.
Stödet, som syftade till att möjliggöra byggandet av fler hyres- och studentbostäder med låg hyra, slopades när den nuvarande regeringen tillsammans med SD fick igenom sin budget hösten 2021.
Investeringsstödet fick kritik från bland andra Fastighetsägarna för att inte ha träffat rätt, men Hyresgästföreningen var desto mer positiv. En rapport, beställd av dem själva, visar att av de 51 000 bostäder som beviljades stödet mellan 2017 och 2021 hade 30 000 stycken, 60 procent, inte byggts utan det.
Om stödet hade legat kvar skulle fler unga kunnat få ett boende, är Julia Synnelius fasta övertygelse.
– Ja, definitivt. Man kanske hade behövt skruva på det lite för att få det att bli ännu mer effektivt, men på det stora hela hjälpte det till.
Ministern: Kostsamt med låg träffsäkerhet
Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister, håller inte med i kritiken. Stödet var kostsamt och inte tillräckligt bra, skriver han i ett mejlsvar till Aftonbladet.
”Investeringsstödet har varit en kostsam subvention med låg träffsäkerhet. Det har varit ett dyrt stöd som riskerat att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och har därför haft en begränsad effekt på bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden”, säger ministern.
Vidare säger ministern att regeringen jobbar aktivt med att underlätta för unga att få en bostad.
”Bland annat genom att förenkla byggkraven för studentbostäder. För att skapa goda förutsättningar att bygga nya hyresbostäder är det viktigt att det finns ett välfungerande system för hyressättning. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att utreda hur presumtionshyror bör kunna ändras under presumtionstiden. Syftet är att skapa goda förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder”.
