”Så mycket bättre” är som att titta på en omålad vägg
Markus Larsson är ”sådär” imponerad av underhållningsprogrammet
Programmet började.
Programmet pågick.
Programmet slutade.
Finns inte så mycket mer att säga.
Det är 70 minuter mysbralla, plus reklam. Och det är väl helt i sin ordning.
Men om man vill veta något mer och djupare om artisterna i "Så mycket bättre" får man titta på andra program. Samtalen mellan deltagarna, och frågorna som de ställer till varandra, är ofta lika intressanta som en omålad vägg.
Det mest komiska är fortfarande när någon klingar i glaset och avsnittets huvudperson spelar förvånad. Det är som om TV 4 har skrivit ner några alldagliga kraftuttryck på papperslappar och slängt ner dem i en liten hatt. Sedan kan exempelvis Lisa Nilsson dra upp några av dem på måfå:
”Oj!” ”Vad kul!” ”Grymt!” ”Ska du?” ”Nämen?” ”Oj, så spännande!” ”Wow!”
Avsnittet var framför allt en nostalgitripp för oss som var med i början av 90-talet. Vissa album rostar sönder med åren, andra lyser starkare. Lisa Nilssons "Himlen runt hörnet" från 1992 tillhör den senare kategorin. När musiktidningen Sonic listade de 100 bästa svenska albumen någonsin kom samarbetet mellan Lisa Nilsson och Mauro Scocco välförtjänt nog på plats 70.
I dag är soul och hiphop vardagsmat i svensk popkultur. Men då var det inte många som kunde, ville eller vågade göra modern soul. Att lyssna på "Himlen runt hörnet" var som att öppna fönstret i ett instängt rum och titta ut över en ny och större musikalisk värld.
Därför var det också glädjande att låtskrivaren, artisten och producenten Christian Falk nämndes i avsnittet. Han kände både Lisa Nilsson och Andreas Kleerup och var en av nyckelfigurerna bakom att svensk pop lämnade sitt rockfängelse och började söka inspiration på dansgolv och klubbar bortom gitarrmurarna.
Kleerup tillägnade sin bräckliga cover på "Var är du min vän?" till Christian Falk, som dog av cancer för två år sedan. Där brände det till. Kleerups röst gav låten en skörhet som originalet saknar.
Men resten? Det är som vanligt roligare att se artisterna uppträda inför varandra än att lyssna på låtarna efteråt.
En av landets största och bästa röster belönades tyvärr med ett av årets mest intetsägande avsnitt.