Jojje Wadenius om hyllningen till Pugh Rogefeldt: ”Först var han nästan lite rädd för mig”
SVT visar hyllningskonserten ”De va dä, dä”
Publicerad 2024-05-06
Pugh Rogefeldt gick bort 1 maj i fjol, 76 år gammal.
Nu visar SVT hyllningskonserten från oktober i fjol, ”De va dä, dä”.
En som var med både på scenen i höstas och och när Pugh startade sin karriär 1969 är Jojje Wadenius, 78.
Pugh Rogefeldt var en banbrytande pionjär, en av de första som sjöng pop och rock på svenska. Så när han skulle hyllas på en konsert på Cirkus i Stockholm i höstas, ställde många artister upp och gjorde sina Pugh-tolkningar:
Eva Dahlgren, First Aid Kit, Hurula, John Holm, Markus Krunegård, Mats Ronander, Mikael Rickfors & Göran Lagerberg i Grymlings, Per Gessle med Linnea Olsson, Victor Norén och Theo Moreau, Pernilla Andersson, Tomas Ledin och Ulf Dageby var några av dem. Fredrik Lindström var konferencier.
Och på gitarr i ett antal låtar: Jojje Wadenius.
Har spelat med världsartister
Han som har spelat med världsartister som Blood, Sweat & Tears, Steely Dan och Simon & Garfunkel. Som gjort klassiska barnskivor. Och mycket mer.
– Det kändes kul att Pugh fick den hyllning han förtjänade från både äldre och yngre artister, säger Jojje.
För honom slöts ju också en cirkel. Han och Janne ”Loffe” Carlsson (1937–2017), då mer känd som trummis än komisk skådespelare, kompade Pugh Rogefeldt på hans två första album 1969 och 1970. Jojje fick jobbet tack vare superproducenten Anders Burman (1928–2013).
– Jag jobbade mycket med honom då. Han tyckte att jag kunde tillföra något i processen. Jag arrangerade låtarna i den mån det behövdes, skapade några riff och sådant. Det vi hade gjort i gruppen Made in Sweden var besläktat, även om Pugh hade sin unika personlighet.
– Vi gjorde första plattan på några dagar. Mycket är improviserat i stunden. Att det blev så bra var också för att Anders anade att Pugh och jag skulle funka med ”Loffe”. Det var inte helt givet.
”Första gången var han nästan lite rädd för mig”
Anade du att de två albumen skulle bli banbrytande?
– Så tänker man inte som musiker. Man gör det man tycker är kul. Samma sak med barnplattorna ihop med Barbro Lindgren, jag anade aldrig att de skulle få sådant kultvärde. Jag gör fortfarande konserter med dem. Nu häromdagen i Jönköpingstrakten. Då är det tre generationer som kommer och lyssnar.
Hur nära kom du och Pugh varandra?
– Första gången var han nästan lite rädd för mig. Hade för stor respekt. Tänkte att jag var en studiomusiker som kunde allting. Men jag var lika självlärd och lika mycket naturbarn som han. När vi återförenades för plattan ”Vinn hjärta vinn” (2008) blev vi nära vänner och var så fram till han gick bort. Våra fruar blev också nära varandra.
Sanningen bakom titeln
Någon favoritlåt av Pugh?
– Kanske ”Små lätta moln”, ”Här kommer natten” och ”Stinsen från Bro”.
Stämmer det att det var du som hittade på titeln till debutalbumet, ”Ja, dä ä dä!”?
– Jag tror det, eller… ”Loffe” retade honom också för att han ofta sa det, det blev ett internskämt i studion.
Vad gör du nu för tiden?
– Just nu en föreställning som heter ”Livet är inte bara musik”. Förutom att spela och sjunga pratar jag även om vem jag var innan jag träffade min fru, som gick 2022, och vem jag blev tack vare henne. Jag gör den på Soppteatern på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm nu i helgen och igen om några veckor. Med på scenen är Lotta Hasselquist Nilsson, som var gift med Stefan Nilsson (1995–2023). Även hon är en fruktansvärt bra pianist.
