En film om självplågare, för självplågare
Publicerad 2022-01-31
FILMRECENSION Maja Borg ägnar sig åt en hårdhänt form av självterapi i BDSM-dokumentären ”Passion”.
En film som definitivt inte är ute efter att tillfredsställa.
”Fifty shades of grey” är det här icke.
Passion
Regi Maja Borg, med Maja Borg.
DOKUMENTÄR Maja Borgs självterapeutiska ”Passion” inleds med några rader varningstext, och är också en jobbig film att titta på.
Borg har kommit ut i andra änden av en destruktiv relation, och bearbetar här sitt trauma genom att träda in i, och dra rätt vaga paralleller mellan, två olika världar; den sexuella subkulturen BDSM och kristendomen.
Vinkeln verkar vara tänkt att vara utmanande och intellektuellt djärv. Men kopplingen ter sig, åtminstone för en oinvigd, tvärtom redan på förhand ganska självklar.
Termer som makt, underkastelse, självförsakelse, hängivelse och sökande ligger nära till hands.
En poetisk berättarröst, samtal med en präst och funderingar kring kopplingen mellan andlighet, sexualitet och passion varvas med sägningar från BDSM-utövare, prövande dominansscener och (på ett planeringsmöte för en lesbisk porrfilmsinspelning) lite mer världsliga frågor som:
Kan Kate äta klockan fyra, för hon behöver bli fistad klockan sex?
Som konstfilm har ”Passion” sina kvaliteter. Men det känns väldigt mycket som en film av självplågare, om självplågare – för självplågare.
”Passion” visas på bio.