Nedskärningar och storsläpp – så var spelåret

Sverige verkar gå mot strömmen

Publicerad 2023-12-17

Nedskärningar, jätteaffärer och AI.

2023 blev ett blandat år för spelbranschen, där några efterlängtade släpp gladde spelare världen över.

Människor världen över lämnade hemmen, slängde munskydden och släppte tankarna på pandemin. För spelvärlden innebar det att år av kraftig tillväxt verkar vara över.

2023 blev ett år av stagnation, enligt analysbolaget DFC Intelligence, och företag drog åt svångremmen eller slog helt igen sina portar.

Svenska Embracer stängde ned amerikanska Volition, som inte lyckades med nystarten av ”Saint's row” och brittiska nykomlingarna Free Radical Design. Världen över fick fler än 9 000 utvecklare lämna sina arbeten, enligt sajten videogameslayoffs.com.

Men Sverige verkar hittills gå mot strömmen, där omsättning, antalet nya företag och anställda ökade, enligt branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Vampyrspelet "Redfall" blev en besvikelse när det släpptes i början av maj. Men spelet har åtminstone fortsatt att uppdaterats sedan dess, även om spelarsiffrorna är fortsatt låga. Pressbild.

King fick ny ägare

Branschens genom tiderna största uppköp gick igenom, när Microsoft efter många turer fick grönt ljus för att förvärva Activision Blizzard för 68,7 miljarder dollar, där de även fick svenska King på köpet.

En het potatis var AI.

Inom branschen har begreppet tidigare mest handlat om hur fiender och medhjälpare agerat i spel, men kom under 2023 att diskuteras i själva skapandet av spelen. Ubisoft berättade att man tar AI-hjälp för att författa ickebärande dialog, medan svenska Embark delvis använde AI-röster. Svenska Mindark meddelade under året att 25 anställda fick lämna sina jobb, för att göra rum för AI i ”samtliga discipliner inom företaget”.

Svenskutvecklade "The finals" släpptes, och lockade snabbt hundratusentals spelare. "Lanseringen är bara början", lovar utvecklaren optimistiskt. Pressbild.

Stort rollspelsår

Bland de spel som släpptes under året tillhör rollspelet ”Baldur's gate 3” från belgiska Larian de stora vinnarna. Det hyllades av kritiker, såldes i många miljoner exemplar och prisades vid The Game Awards. Lika efterlängtat var ”The legend of Zelda: Tears of the kingdom” till Nintendos åldrande konsol Switch, som också fick ett nytt Super Mario i form av ”Wonder”.

Xboxen fick sitt hajpade rymdepos ”Starfield”, även om dess stjärnglans verkar ha falnat, och två spindelmän svingade sig fram i Playstationexklusiva ”Spider-Man 2”.

”Hogwarts legacy” frälste alla som drömt om att sätta sin fot i Harry Potters magiska skola, och ”Final fantasy XVI” och ”Diablo IV” fick tävla om actionrollspelarnas gunst i somras.

"Cities skylines 2", som ges ut av Paradox, har enligt vissa bedömare nått en miljonpublik. Pressbild.

Svenska framgångar

I oktober släppte svenska Paradox Finlandsutvecklade stadsbyggarsimulatorn ”Cities skylines 2”, enligt utgivaren dess mest efterlängtade spel, som dock fick kritik för tekniska tillkortakommanden.

Från övrigt svenskt håll har det varit ljummet. ”Minecraft legends” från Mojang släpptes i april, men ledde inte till något större väsen. Under hösten släppte Starbreeze ”Payday 3”, som trots tekniska bekymmer snabbt tjänade in utvecklingskostnaden. Året avslutades med Massives ”Avatar”-epos, vars bländande grafik uppmärksammades av branschmedier, och Embarks debuttitel, gratisskjutaren ”The finals” hade 200 000 spelare samtidigt bara timmar efter släppet i början av december.

Bland de globala flopparna kan nämnas vampyractionspelet ”Redfall”, ”Gollum” och ”The day before”, det sistnämnda så dåligt att det fick hela studion Fntastic att gå i graven.

Microsoft stoppade Activision Blizzard i shoppingkassen, och fick i år gå fram till kassan och betala. Arkivbild.