Här blir Nils, 23, bäst i Europa på Pokémon: ”Helt otroligt”
Nya taktiken i finalen – vann 160 000 kronor
Publicerad 2024-04-20
LONDON. Ett tiotusental Pokémonfantaster från hela världen har samlats under samma tak.
Här hålls spelets största internationella tävling någonsin.
I centrum står svenske Nils, 23, som tar hem videospelkategorin och vinner 160 000 kronor.
– Det känns helt otroligt, säger Europamästaren.
Efter en halvtimmes kamp utbryter ett stort jubel bland det dryga tusental som samlats i den stora mörka lokalen. De intensiva kommentatorerna konstaterar att Nils Dunlop, 23, från Göteborg, har vunnit en av de största Pokémontävlingarna någonsin.
– Vi gjorde det! Hälsar han till storebrodern Daniel, 28, hans tränare som står i publiken och fångas på storbildsskärmen när han torkar bort en tår.
– Det känns helt otroligt.
Det är – en tävling som hållits i tre dagar i Londons enorma konferenskomplex Excel. På svenska skulle den kunna kallas för Europeiska Öppna eftersom även utomeuropeiska spelare, som finalmotståndaren i videospelens mästardivision, amerikanen Tim Edwards, får delta.
”Större än VM”
Nils jämför det med en blandning av tennisens Grand Slam-scen och ett EM, där det årligen finns tre stora turneringar; i Sydamerika, Europa och Nordamerika. Men med fler än 10 000 besökare och 4 500 tävlande i de olika kategorierna smäller denna seger högt. För Nils är det minst lika stort som när han slutade trea på VM i Nashville, USA, 2018.
– Detta slår nästan det eftersom detta var den största tävlingen någonsin när det kommer till antal tävlande. På VM är det färre eftersom många försvinner många i kvalet, säger han.
Då var VM i källaren på ett hotell
Utöver videospelen har tusentals tävlande utkämpat strider om hundratusentals kronor i prispengar i kategorier som samlarkort (TCG), Pokemon Go och lagtävlingen Pokémon Unite. Nära 1300 personer tävlade i videospelens mästardivision.
– Tidigare har man aldrig nått dessa deltagarsiffror på en så stor turnering, så att jag lyckades bli den första att vinna på en så stor turnering är rätt häftigt, säger Nils, som sett sporten explodera under sina tio år i internationella tävlingar.
– Den har ändrats sjukt mycket. I början, när jag var i seniorklassen (under 18), då var VM i källaren på ett hotell. Det var på den nivån. För typ fem år sedan hade vi en tävling här i London, men då var det 600-700 personer här och vi hade bara en hall. Nu är det fem-sex stycken hallar och fler än 4 500 spelare i olika spel. Det är väldigt kul att se hur det utvecklas.
Och även om amerikanske Youtubern Wolfe Glick kanske är den tävlande som drar mest uppmärksamhet till sig är det även många som vill ta en bild med svensken.
– Jag har varit inom scenen i tio år och folk känner till mig, säger han.
– Folk kanske inte känner att de måste ta bilder med mig hela tiden men jag är i alla fall ett välkänt ansikte i gemenskapen här.
”Inte bara ett spel”
En enorm gul uppblåsbar Pikachu-figur hänger i taket. Olika generationers Game Boy-spel ställs ut i montrar som de antika klenoder de är. En stor del av Excelcentrets 100 000 kvadratmeter ägnas åt det japanska spelet som firat 28 år i dag. Och folk i alla åldrar har rest in från alla världens hörn för att se de bästa tävla – men även för att träffa likasinnade, spela, byta kort, köpa souvenirer och testa på nya spel.
– Pokémon är väldigt viktigt för mig – och mer nu än när jag var barn, säger Colley Albrecht, 23, som rest till London från Kalifornien, USA.
– För mig är Pokémon inte bara ett spel, det har blivit en del av mitt liv, oavsett om jag streamar själv, spelar vid sidan av eller pratar med folk om hur man bygger sina lag eller trender i olika regioner.
Han är klädd i en färgglad Pokémonhawaiiskjorta och har pokémonen Squirtle som en gosedjursmössa på huvudet. Bland tusentals likasinnade vuxna och barn sticker amerikanen ändå knappt ut.
– Att vara här och själv få uppleva allt det är riktigt coolt. Det är galet att se vilken blandning av åldersgrupper som är här.
”Alla är jättetaggade”
Stockholmsvännerna Ted Sandström, 15, Gustav Bredberg, 14 och Hannes Furusjö, 15 har nått topp-32 i den så kallade seniordivisionen, som de mellan 9 och 16 tävlar i.
– Det är jättebra stämning här. Alla är jättetaggade, folk klär ut sig, det är kul att vara här och se så många olika människor av olika bakgrunder, säger Hannes.
– Jag har flera vänner som jag träffat på Pokémonevent som jag får träffa igen nu, och så träffar man nya människor.
Kompisarna hoppas fortsätta tävla internationellt med sin hobby – som de kvalat in till VM i.
– Vissa tycker bara att jag är en tönt men majoriteten tycker nog ändå att det är coolt och en intressant hobby och så, säger Ted, som säger att han blivit bättre på att ta förluster.
– Jag blev väldigt arg förut och vid en tidigare tävling slog jag sönder bordet, men det gjorde jag inte denna gång, så jag har väl utvecklats på det sättet.
Går i ”grodläge”
Ett oändligt antal långbord fyller den enorma hallen. Här sitter tusentals tävlande i olika åldrar från hela världen hukade över kort- eller videospel. På sina håll uppstår diskussioner. En tysk pojke i Pokémononesie börjar gråta efter en förlust. Han tycker inte att reglerna följts. Hans pappa – också han i onesie – tar diskussionen med en av de 340 ”Pokémonprofessorer” som agerar domare. Många har rest långt för att komma till London och tävla. Då är det inte bara på skoj.
Nils Dunlops tävling började längs de långa borden och slutade på den stora scenen, där jättepubliken – många utklädda till Pokémonkaraktärer – följde slagen på ett dussintal storbildsskärmar. Att fokusera på spelet har gått lättare med tiden för svensken.
– I början påverkade det verkligen mig och jag hade i öronproppar och allt möjligt för att stänga ute allting. Nu har jag har jag blivit bättre på att fokusera på matchen och glömma bort allt det andra.
Min mamma brukar säga att jag ska gå in i ett grodläge, där jag lugnar ner mig och känner mig som en groda
Det är hans sportintresserade mamma som hjälpt honom med den mentala biten.
– I den här turneringen har jag, jämfört med andra tävlingar, kommit in i ett fokus, där jag kan hålla mig koncentrerad och hela tiden spela det bästa spelet, säger han.
– Min mamma brukar säga att jag ska gå in i ett grodläge, där jag lugnar ner mig och känner mig som en groda. Sedan, när jag väl ska gå och tävla så ska jag gå in i ett tigerläge, där jag kanske lyssnar på hård musik och taggar till. Det är viktigt att vara lugn, men du behöver också vara taggad och redo. Det handlar om den balansen.
Maskot och koffein
Med sig hela vägen har Nils en en tvåliters flaska Pepsi max och en Pokémonmaskot. Inför tävlingar laddar han ofta upp med kolhydrater, därefter följer han ett noggrant kostschema under dagen.
– Men vid slutet av turneringen tar jag ofta med mig en cola för att få i mig lite snabb energi. Annars är det bara bubbelvatten och långsamma kolhydrater, säger han.
Det är vanligt att de tävlande har sin maskot på bordet. Nils gosedjur är en blå-orange Mega Swampert – som blivit en del av hans image i Pokémonkretsar.
Folk sagt att jag ser ut som honom
– Det är en Pokémon som typ inte existerar längre. Det är en Swampert i tredje generationen, i utvecklingen av Mudkip, och jag började i tredje generationen och körde han som första startpokémon, säger han.
– Sedan dess har han varit min favoritpokémon, som jag tagit med till typ alla turneringar jag varit på, och har fått lite roliga anmärkningar där folk sagt att jag ser ut som honom, vilket är lite roligt i sig.
Den för lite tur med sig då?
– Ja, den funkar. Den har varit med i vått och torrt men den tror på mig. Min morsa säger också att hon är med i tankarna i Swampert på bordet, så då är han även en symbol för all min support hemifrån.
”Typ som schack”
Spelet man tävlar i är Pokémon Scarlet och Violet på Nintendo Switch. Det går ut på att man väljer ett lag av fyra Pokémonfigurer, som utmanar motståndarens fyra figurer. Nils sitter och svajar lite på sin stol, annars är det inte mycket aktivitet som syns på de tävlande.
– Det är typ som schack, fast det är lite tur involverat i det, så man måste positionera sig på rätt sätt och värdesätta att man tar bort olika pjäser. Man måste dansa runt och leka med hela kortleken, säger han.
Inför turneringen har man fått välja sex Pokémoner till sitt lag. Av dessa sex tar man sedan ut två ledarfigurer och två reserver till varje match, beroende på vilka man tror att motståndaren ska ställa upp med. I både semifinal och final vann Nils på att ha varit mer offensiv än motståndaren.
– I semifinalen var våra lag väldigt lika. De är väldigt svåra att döda och då visste jag att jag skulle vara tvungen att bryta igenom dem för att ha en chans, och då behövde jag spela mer aggressivt, säger han.
– Då började han spela mer defensivt men jag lyckades bryta igenom hans hål och därför rasade hans spel som schackpjäser som bara föll ner på golvet.
Vann 160 000 kronor
Detsamma gällde i finalen.
– Jag pratade länge med morsan innan tävlingen, om att våga förlora och att hellre spela för att vinna än för att inte förlora. Och det kan vara den biten där jag i hela matchen spelade för att våga sätta de här momenten som du kanske inte alltid vågar i en final, säger han.
Efter semifinalen hade svensken intervjuats på scen av en speaker som konstaterat att . Under finalen meddelade kommentatorernas röster i högtalarna att ”Nils sitter i förarsätet” och, senare, att ”Nils har haft en sådan kontroll på detta hela tiden”.
– Jag är sjukt glad. Jag visste inte om han skulle ändra sitt spelsätt eller hur han skulle tänka. Jag har alltid velat lyckas med denna taktik och det var bara så kul att se det hända i verkligheten, säger han.
– Jag har haft flera som skrivit till mig att det här var det mest dominanta spel de sett i en final på en så här hög nivå. Det kändes väldigt bra.
Förutom en plats på VM på Hawaii senare i år innebär segern även ett pengaregn för Nils, som bor i Göteborg, läser en master i datavetenskap och jobbar som programmerare. Vinnaren får 15 000 dollar – motsvarande drygt 160 000 kronor.
– Det är sjuka pengar, säger Nils.
Vad ska du göra för pengarna?
– Jag har ägnat för mycket tid åt Pokémon varje sommar att jag inte tagit körkort, så jag kommer definitivt att ta körkort med dessa pengar. Sedan kommer det gå till andra säsongers resor, för att ta mig till olika turneringar runtom i världen. Brorsan föreslog också att jag betalar av lite av mina studielån.
Så blev Nils, 23, internationell Pokémonmästare – och vann 160 000 kronor
Träningen
Nils Dunlop tränar ”två-tre timmar varje kväll”.
– Jag ser till att spela mycket online och testa lite idéer, bygga lag och testa mot det jag tror att jag kommer möta. Men om det är längre tid inför turneringen så tar jag det gärna lugnt och andas lite, säger han.
Inför tävlingen var han och brodern i Norge och spelade en turnering mot några av de bästa spelarna i Norden.
– Då började vi få lite idéer kring laget jag använt här. Det gav lite ljus i hjärnan där jag tänkte att ”det här är någonting bra”, säger han.
– Sedan dess har jag och min brorsa bara försökt finputsa det och göra det bättre och bättre fram till turneringen, och vågat göra några ändringar i sista minuten som vi trott skulle fungera bättre.
Kosten
Nils och hans familj har länge jobbat med att få till rätt kostupplägg till tävlingarna.
Kvällen innan en tävling försöker han äta så likt hemma som möjligt ”för att inte rubba balansen”; det blir ofta pasta eller pizza, som är tradition.
– På morgonen har vi funnit att en blandning av protein och kolhydrater passar mig bäst. Beroende på vilket land tävlingen är i blir det skyr, kefir eller youghurt med en banan och en macka, säger han.
– Jag vill inte äta för mycket någon gång under dagen för att behålla blodsockret relativt jämnt, så sedan blir det små mellanmål hela tiden.
Då handlar det om müsli- eller granolabars, mer youghurt, bananer, knäckebrödsmackor, torkad frukt och kolsyrat vatten. Fram till på slutet av dagen, då han tar en Pepsi max för att för att ”piggna till lite extra”.
– Lunch brukar vara en sallad eller lättare macka, beroende på hur dagen gått. Om det känns som att jag behöver något mer så tar vi en pasta, kycklingwrap eller vad turneringen erbjuder.
Laget
Nils lag i turneringen bestod av Pokémonerna Incineroar, Amoonguss, Porygon2, Ursaluna, Urshifu (Rapid-Strike-Style) och Flutter Mane.
– I finalen i match 1 ledde jag med Incineroar och Porygon2, med Amoonguss och Ursaluna som de sista två. I match 2 ledde jag med Flutter Mane och Incineroar med Urshifu och Amoonguss som de sista, säger Nils.
Nytt för denna turnering var att de tävlande kunde se vilka items, attacker, tera-typer och abilities motståndaren använde.
– Men de kunde fortfarande inte veta något om mina stats, det vill säga hur mycket jag har investerat i attack, försvar HP eller speed på varje Pokémon, säger Nils.
– Statsen på en Pokémon är ofta det som kan påverka om man tar en attack eller blir :d eller om man får en KO eller inte.
Taktiken
Generellt sett handlade Nils taktik om att våga vara aggressiv.
– Jag är aggressiv men också väldigt kontrollerande, där jag inte låter motspelarna göra det de vill göra utan tvingar dem att spela mitt spel, vilket gör det mycket jobbigare för dem, säger Nils Dunlop, som vågade satsa offensivt i finalen.
– Jag tänkte lite som med ett schackspel, att om jag tar bort de viktigaste pjäserna som håller ihop hela hans struktur så kommer den snart falla igenom, och jag lyckades bryta igenom det och vinna. Det kändes sjukt, sjukt najs.
Under tävlingen stänger han ute allt annat.
– Det är väldigt få tankar, jag har tränat på att ha ett sjukt fokus och bara tänka på vad han ska göra och ha fokus på det. Om jag skulle tänka på något annat skulle det trassla till sig.
