Expertmyndigheter sågar regeringens Ukraina-satsning: För snål
Publicerad 2024-02-03
Regeringens satsning på export till Ukraina möter kritik från expertmyndigheter och näringslivet.
Förslaget om att staten ska ta en del av risken när företag säljer varor till Ukraina anses bland annat vara för snålt och löpa under för kort tid för att göra skillnad i det krigsdrabbade landet.
För statsminister Ulf Kristersson (M) var läget solklart.
– Försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift, sa han i sin regeringsförklaring 2023.
Statsministern slog fast att Ukraina ska få fortsatt svenskt stöd. Ukraina är nu en central del av den nya biståndsstrategin, meddelade Ulf Kristersson inför riksdagen.
– Ukraina blir nu vår största biståndsmottagare. Inom ramen för vårt stöd har Ukraina fått några av våra mest avancerade vapensystem. Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina så länge det behövs.
Ett av regeringens stora kort inom biståndet i statsbudgeten för 2024 är så kallade exportkreditgarantier – särskilt riktade till Ukraina.
I korthet handlar det om att staten tar på sig en del av risken när svenska företag ska exportera varor till Ukraina.
Risken för att köpare i Ukraina i slutändan inte kan betala är förhållandevis stor på grund av kriget.
Men regeringen, och det svenska näringslivet, ser ändå affärsmöjligheter i Ukraina. Därför vill regeringen ge ut kreditgarantierna, som totalt ligger på 333 miljoner kronor, fram till år 2026.
Missar viktigaste sektorerna i Ukraina
Men nu har flera expertmyndigheter och centrala exportaktörer undersökt regeringens satsning och kritiken är omfattande.
Biståndsmyndigheten Sida ska ha en framträdande roll i hur kreditgarantierna ges ut. Myndigheten skriver i sitt remissvar att krediterna, med regeringens nuvarande utformning, inte kommer att kunna gå till de behov som är störst i Ukraina.
Det handlar om sönderbombad energisektor, transporter och kritisk infrastruktur.
Sida anser också att kreditgarantin är för liten för att verkligen göra skillnad och att 2026 som tidsgräns är för snäv. Kritiken delas av Svenska bankföreningen som representerar svenska storbanker, som kan komma att ge ut lån till företag som vill exportera till Ukraina.
Statliga jätten kan inte vara med
Svensk exportkredit, SEK, är ett statligt bolag som finansierar svenska exportföretag genom lån. Bara under 2022 gav SEK ut nya lån på 133,2 miljarder kronor.
Även SEK anser att tidsgränsen för regeringens satsning är för kort. Begränsningen på 100 miljoner kronor per projekt anses också för liten och SEK påpekar att staten borde ta en större risk än vad man nu tänkt.
”Såsom den särskilda exportkreditgarantin för Ukraina är strukturerad idag ser SEK ingen möjlighet att kunna delta med riskdelning och begränsade möjligheter att delta med finansiering”, skriver SEK.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) skriver i en kommentar till Aftonbladet att regeringen anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för export till Ukraina.
”Vi kommer nu att ta del av de remissvar som har inkommit och ta hänsyn till dem i arbetet med den nya förordningen.”