Plastpåseskatten avskaffas – så gick det till när den kontroversiella skatten infördes

Publicerad 2023-09-20

Nästa år avskaffas den mycket omdebatterade plastpåseskatten.

Liberalernas klimat- och miljöminister försöker svära sig fri från skatten, men partiet var i själva verket drivande när den förhandlades fram inom januariavtalet.

– Det var ett sätt att hitta pengar till andra satsningar, säger en partitopp i Liberalerna.

– Det här är inte en fråga som jag är väldigt engagerad i. Det här är inte den frågan som jag går igång på mest. Det är inte en stor skatteintäkt för samhället, det kanske inte heller är den största principiella frågan om man ska titta på hur ett skattesystem ska utvecklas.

Det är den 10 maj 2022. Mikael Damberg (S), dåvarande finansminister, har kallats till riksdagen för att debattera frågan om plastpåseskatten.

Det är en oengagerad socialdemokratisk finansminister som masat sig över från finansdepartementet till riksdagens kammare för att återigen tröska plastpåseskatten.

Moderaterna och Sverigedemokraterna är djupt kritiska. Mikael Damberg, som var inrikesminister när plastpåseskatten infördes, har svårt att motivera varför skatt på bärkassar i plast ska beskattas.

– Jag har förstått att vissa partier här gör det här till en väldigt stor fråga, jag har lite svårt att begripa det, säger han.

Nu ska skatten avskaffas och liksom Mikael Damberg har partierna som införde skatten, bortsett från Miljöpartiet, svårt att försvara den.

Mikael Damberg, tidigare inrikesminister i regeringen som införde skatten.

Fördes fram av Liberalerna i förhandlingar

Hösten efter valet 2018 var minst sagt hektisk. Valresultatet gav ingen tydlig vinnare men Stefan Löfven (S) lyckas trots allt bevara makten genom att bryta upp alliansen.

Det gör han genom att ingå avtal med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet.

Förhandlingarna blev många och långa. Till slut var januariavtalet signerat; ett dokument på 16 sidor med 73 reformpunkter.

I punkt fem utlovas en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor, där höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.

En av skatterna som införs ska, lite oväntat, komma att bli en stor snackis och ett mål för oppositionen i kritiken mot regeringens politik.

När plastpåseskatten ser dagens ljus bedöms den inbringa drygt 2 miljarder till statskassan. Det är pengar som ska användas till att finansiera löften i januariavtalet.

Branschorganisationen Svensk Handel rasar. Sverigedemokraterna och Moderaterna hakar på.

Dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) måste, liksom Mikael Damberg ett par år senare, försvara skatten i riksdagsdebatter.

– Skatten är en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges miljömål och EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar, sa Magdalena Andersson i februari 2021, märkbart oengagerad av frågan.

Trots det kallar hon skatten för ”en framgång”.

– Syftet var att man skulle minska engångsplastpåsar som man köper i affären och det tycks vara uppfyllt.

Romina Pourmohktari, klimat- och miljöminister.

Ministern: ”Påstås att Liberalerna drev igenom den”

Efter regeringsskiftet i höstas valde dock moderaternas nyblivna finansminister Elisabeth Svantesson att behålla skatten. I varje fall ett tag.

När skatten nu ska avskaffas i november nästa år, drygt fyra år efter inskaffandet, har det återigen uppstått frågor om vem som egentligen drev på för att få skatten på plats.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har valt att ifrågasätta bilden av att Liberalerna var pådrivande för skatten.

– Det påstås att Liberalerna drev igenom den, svarar ministern på SVT:s fråga om varför L avskaffar en skatt man drivit på för att föra in.

Men enligt personer i flera partier inom januariavtalet som var med i förhandlingarna var det just Liberalerna som slog ett slag för att införa plastpåseskatten.

– När vi hade en massa förslag på utgifter så funderade vi på intäkter och då hittade vi skatten, säger en person som var med och förhandlade för Liberalernas räkning men som vill vara anonym.

”En del av sin finansiering”

En annan person som satt med vid förhandlingsbordet säger att Liberalerna presenterade skatten som en del av den gröna skatteväxlingen för att finansiera skattesänkningar.

– Man skickade in olika förslag och Liberalerna hade det som en del av sin finansiering, säger personen.

– Liberalerna var ganska nöjda med den lösningen. De sa att det var viktigare att satsa på skolan än att ha billiga plastpåsar, fortsätter personen.

I budgetmotionerna för 2019, alltså året innan skatten väl införs, finns förslag om plastpåseskatt med hos flera partier. Centerpartiet vill införa skatten, liksom Miljöpartiet. Även Kristdemokraterna propagerar för en skatt på plastbärkassar.

Och så Liberalerna.

”Genom att göra det dyrare att köpa bärkassar av fossilplast hoppas vi minska användningen av plastbärkassar vid vardagsinköp, vilket skulle vara till nytta för miljön”, står att läsa i Liberalernas budgetmotion.

”Liberalerna föreslår att en skatt på plastpåsar införs, vilket leder till att statens finanser förstärks med 300 miljoner kronor för år 2018 under inkomsttitel 1411 Mervärdesskatt, hushåll, och med 1 200 miljoner kronor under inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö”, står det vidare i partiets förslag till budget.

Men tanken om plastpåseskatten fanns med tidigare än så. En så kallad plastavgift på plastpåsar för att minska nedskräpningen fanns med i Liberalernas valmanifest 2018. Partiet gick alltså till val på frågan.

En annan person som satt med vid förhandlingsbordet när januariavtalet skulle förhandlas fram säger att Liberalernas förslag blev underlag för förhandlingarna, men att plastpåseskatten inte skapade någon större debatt mellan partierna inom januariavtalet.

Ytterligare en person som förhandlade säger att plastpåseskatten var ”en icke-fråga” som helt enkelt gick igenom därför att partierna var överens om att den var ett bra sätt att täcka utgifter i den kommande budgeten.

– Det var inte en fråga som tvingades in.

Försöker lämna över ansvaret på tidigare regering

I april 2019, ett par månader efter att januariavtalet signerades, skriver Tina Acketoft, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, en debattartikel i Altinget där hon gör klart att hennes parti vill se en grön skatteväxling – och här dyker plastpåseskatten upp igen.

Nu med en skarpare betoning på att partiet driver frågan.

”Några av de miljö- och klimatskatter som vi driver på är en omvänd miljöbilsbonus, vars grundidé är att bilar som inte är miljöbilar får en förhöjd fordonsskatt, en läckageskatt inom jordbruket för att minska användningen av konstgödsel som bidrar till övergödningen i våra vatten, samt en plastpåseskatt”, skriver Tina Acketoft.

Men redan efter bara ett år med skatten vände Liberalerna och krävde att den skulle avskaffas.

I partiets skuggbudget för valåret 2022 går man mot angrepp mot den S-ledda regeringen om den plastpåseskatt som man själv förhandlat fram.

”Den skatt på plastpåsar som regeringen har infört är ett misslyckande”, skrev Liberalerna i sin budget.

Inställningen var en annan när L satt vid förhandlingsbordet med S, MP och C under vintern 2018 för att utforma januariavtalet.

– Man tog fram listan på finansiering genom att dammsuga våra tidigare skuggbudgetar, säger en partitopp i Liberalerna.

– Vi drev inte plastpåseskatten av principiella skäl, det var ett sätt att hitta pengar till andra satsningar.