Tesla-striden handlar om så mycket mer än Sverige
Vem blir först med att teckna tv-rättigheterna till Tesla vs If Metall?
Striden mellan tech-fantomen Elon Musk och svenska ombudsmän kommer ge eko över världen.
Både Tesla och facket spelar högt.
I potten: kapitalismens framtid.
På söndagen besökte AB Volvos vd Martin Lundstedt Israel och träffade både offren till Hamas terrorattacker och premiärminister Benjamin Netanyahu. Iklädd skottsäker väst. Det har förstås aldrig hänt, men bara att skriva det känns bisarrt. Tanken på en svensk vd som åker runt som en slags statsman utan stat är skrattretande.
Men Elon Musk, som gjorde just detta i helgen, är så mycket mer än en företagsledare: multigeni, kulturkrigare, fredsmäklare, världens rikaste man, AI-profet, självutnämnd korsriddare för sanning (som han ser den).
När andra vd:ar nöjer sig med att sköta sin business finns det ingen fråga för stor för Elon Musk att kasta sig in i. Han är som en tecknad figur på besök från framtiden.
Det är därför ganska symptomatiskt att Elon Musk befinner sig mitt i en strid som kommer att bli avgörande för framtiden. Och att den sker i Sverige.
I grunden handlar det om den urgamla kampen mellan arbete och kapital. Den är, 140 år efter ekonomen Karl Marx död, hetare än någonsin.
Ett sätt att mäta styrkeförhållandet mellan dessa parter är att jämföra hur stor andel av värdeskapandet i ekonomin som går till företagens vinster och hur mycket som betalas ut i löner.
Om de senaste femtio årens batalj i västvärlden ska sammanfattas i en mening blir det den här: kapitalet vann.
Lönernas andel har stadigt krympt.
Under pandemin sjönk den ännu mer när företagen lyckades höja sina priser och därmed sina vinster – samtidigt som lönerna inte steg i närheten lika snabbt.
I Sverige var vinsternas andel förra året den högsta på 30 år, enligt Statistiska centralbyrån. I USA hade företagen under 2022 de högsta vinstmarginalerna sedan 1950-talet.
Det här har fått fackföreningarna att se sin chans.
För samtidigt som företagen rakat in rekordvinster har det varit brist på arbetskraft på många håll efter pandemin, med andra ord ett bra läge att kräva mer betalt. I USA har flera fackförbund gått ut i strejk, bland annat i Hollywood och i bilindustrin.
Det har gett resultat.
Samtidigt har stödet för facken ökat i USA, trots att bara runt 10 procent är fackligt anslutna. 67 procent är positivt inställda till fackföreningar, upp från 48 procent 2009, enligt en undersökning av Gallup. En tredjedel av amerikanerna tror att facken kommer att vara starkare i framtiden, 2018 trodde bara 19 procent det.
Det är här Elon Musk och Sverige kommer in i bilden.
Tesla, liksom många stora tech-bolag är stenhårda motståndare till facken. Det ligger inte riktigt i Silicon Valley-entreprenörers natur att köpa ideér med hundra år på nacken, dessutom som andra kommit på.
Men de senaste åren har pressen ökat. Stora bolag som Amazon och Apple har tvingats till förhandlingsbordet av anställda som börjat organisera sig.
Motståndet mot fackföreningar har plockats upp av svenska tech-killar som förstås inte vill vara sämre än sina idoler. Spotify har nobbat facken liksom Klarna. Men bara häromveckan tvingades Klarnas grundare Sebastian Siemiatkowski till en helomvändning.
Det här är en mardrömsutveckling för Elon Musk. Att vara mot fackföreningar är inte bara en strategi, det är en integrerad del av hans personliga varumärke.
Pressen att acceptera facken har ökat på Tesla även i USA och Tyskland, två oändligt mycket viktigare länder för bolaget än Sverige. I Tyskland gick Tesla nyligen med på löneökningar i ett försök att dämpa kampanjerna från mäktiga IG Metall.
Om Tesla accepterar kollektivavtal i Sverige riskerar det snabbt att få spridningseffekter. Omvänt, om framtidens bolag lyckas runda fackföreningar kommer det påverka hur ekonomin fungerar under decennier framöver.
Med minimalt motstånd blir det inte svårt att ersätta miljoner anställda med AI.
Det är nog ingen slump att Elon Musk sätter hårt mot hårt just i Sverige, ett land som utomlands fortfarande dras med en slags DDR-stämpel.
Kan man vinna mot facken i Sverige kan man vinna överallt, resonerar kanske Tesla-ledningen.
Även de svenska fackföreningarna har mycket att förlora.
LO-förbunden tappar medlemmar och även politiskt har det skett en omsvängning. 27 procent av LO-medlemmarna röstade på SD i förra valet, mindre än hälften, 42 procent, på S.
SD, som aspirerar på att bli det stora arbetarpartiet, rasade i veckan mot LO-strejken. ”Ett rent angrepp på Elon Musk”, dundrade näringsutskottets ordförande Tobias Andersson, SD, i ett försvarstal för miljardären.
Att Musk utnämnt kriget mot ”the woke mind virus” till ett av sina huvudmål gör honom till en självklar idol i populistpartier.
Rätten att sprida rasistisk dynga på X anses som viktigare än rätten till schyssta villkor på arbetsmarknaden, skulle den elake säga.
Men fackens sympatiåtgärder vinner inte självklart poäng i alla läger och om Tesla vinner sin stämning mot svenska staten och kanske till och med får skadestånd blir det en stor propagandatriumf.
Elon Musk kommer beskriva det som att han fått domstolspapper på att fackförbund i allmänhet, och svenska i synnerhet, är ”insane”, för att använda hans eget uttryck.
Tesla-dramat har sannolikt bara börjat. Allt talar för en rafflande säsong 2.