Vilket parti har bästa cancervården 2016?

Mary Mårtensson

Godkänt eller icke godkänt - Nätverket mot cancer sätter betyg

Tummen upp – eller tummen ned?

För första gången har Nätverket mot cancer betygsatt partiernas budgetförslag för cancervården 2016.

Två partier får underkänt på var sitt område.

Nätverket mot cancer, som företräder tio patientföreningar med 25 000 medlemmar, har granskat och betygsatt riksdagspartiernas olika budgetförslag för cancervården 2016.

Tre parametrar har synats.

Vilka insatser man vill göra mot den ojämlika cancervården.

Kunskapen om att patientens behov och rättigheter måste vara i centrum

Beredskapen för att klara av att långsiktigt ge den bästa cancervården.

Betygen som delas ut är icke godkänt, godkänt och väl godkänt.

– Vi betygsätter vilken betydelse ett budgetförslag har för cancerpatienterna på individnivå, och hur partierna tänker genomföra förslagen, säger Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer.

Bäst i klassen är regeringspartierna, Vänsterpartiet och Moderaterna som får betyget väl godkänt på två av parametrarna. Sämst i klassen är Liberalerna (f d Folkpartiet) och Centerpartiet som får icke godkänt på var sitt område

Hur framstår budgetförslagen vad gäller beredskapen att kunna ge den bästa cancervården på lång sikt?

– Det ser ju väldigt olika ut, men ingen har ju fått mer än precis godkänt, säger Katarina Johansson.

Kan rädda 500 liv

Bäst är partiernas budgetförslag vad gäller insatser mot den ojämlika vården i Sverige, fem av sju får VG. Här finns förslag om att förstatliga sjukvården (KD) och att koncentrera den avancerade cancersjukvården (M).

 – När det gäller den specialiserade cancervården, som kirurgi och strålning, så anser vi att den inte kan bedrivas på mer än ett fåtal platser i Sverige. Ansvaret bör ligga på ett fåtal universitetssjukhus och de nationella vårdprogrammen för cancer ska vara tvingande, säger Katarina Johansson.

Enligt den statliga utredningen om högspecialiserad vård som presenterades i förra veckan, så skulle runt 500 liv kunna räddas årligen om den högspecialiserade vården, som cancersjukvården, koncentrerades till betydligt färre enheter än i dag. Risken att dö inom 30 dagar efter en operation är 23 procent högre vid ett sjukhus som gör färre än tio operationer per år av respektive typ, än vid ett sjukhus som gör fler än 100. Det beror på att kirurger som får träna mycket blir skickligare.

Utredarna har tillsammans med Socialstyrelsen analyserat data från de nationella patient- och dödsorsaksregistren.

Se alla betyg i tabellen här nedan.