Jonas Björkman om krisbranschen: ”Sporten är här för att stanna”

Publicerad 2022-10-23

Konkurser och nedläggning men också rejäla miljonvinster.

Kändisar som Zlatan Ibrahimovic, Måns Zelmerlöw, Jonas Björkman och Marcus Ericsson blev affischnamn och investerare när intresset för padel exploderade i Sverige.

Men nu lider branschen av en överetablering som kan betyda slutet för tusentals banor.

Under 2022 har en rad padelhallar gått i konkurs och fått stänga. We are Padel (WAP), en av branschens två stora aktörer, har riktigt allvarliga ekonomiska problem. De tvingades i början av oktober ansöka om rekonstruktion efter att ha förlorat cirka 15 miljoner kronor i månaden, enligt ekonomisajten Breakit.
En annan stor aktör som har det tufft är PDL Padel United, som är en sammanslagning av jättarna PDL group och Padel United. De har valt att stänga 15 av sina hallar i Sverige.
Bakom PDL Group står bland andra tennislegendaren Jonas Björkman och artisten Måns Zelmerlöw.

– Utvecklingen är ganska väntad, just att Sverige gick från 600 banor till 4200 under pandemin. Det blev lite för mycket. Konkurens är bra, men det måste finnas ett klokare tänk. Förhoppningsvis stabiliseras marknaden när en del hallar stänger, säger Jonas Björkman.

”Jag är övertygad om att sporten är här för att stanna i och med att den involverar så många”, säger Jonas Björkman.

Jonas Björkman spelade tennis på elitnivå i nästan 20 år och vann nio Grand Slam-titlar. Efter proffskarriären hittade han kärleken till en ny sport, padel.

I dag är han kapten för det svenska landslaget i padel.

– Jag testade spela i Portugal första gången, och det var riktigt roligt. Då blev man sugen på att spela på hemmaplan och det var så idén föddes. Det har varit en fantastisk resa, säger han.

Men det är inte bara Björkman som funnit kärlek till sporten, svenskarna har drabbats av padelfeber och spelandet går stadigt upp.

– Sporten är väldigt enkel att komma in i, tröskeln är kanske den lägsta när det kommer till racketsport och många känner sig nog överraskade när de kommer hit första gången och får igång ett spel direkt.

Många kändisar har också gjort sig till affischnamn för sporten, något som hjälpt till att locka spelare till hallarna.

– Det är klart att det har hjälpt jättemycket, bra timing och mycket sociala medier som bidragit.

En lång rad kändisar har varit frontfigurer för padelbolagen på den svenska marknaden. Bakom We Are Padel står en rad hockeyprofiler men också racingföraren Marcus Ericsson som blivit en världskändis efter att ha kört formel 1 och gjort dundersuccé i amerikanska Indycarcirkusen.

We are padel ansökte i oktober om att genomgå en företagsrekonstruktion och tvingas nu begära flera anläggningar i konkurs. Men Marcus Ericsson verkar ha sålt i tid.

– Jag var med om att bygga upp det till något väldigt stort – och sålde sen min andel i fjol, berättade Marcus Ericsson nyligen för GP.

Han beskriver försäljningen som sitt livs absolut bästa affär.

Racingstjärnan Marcus Ericsson sålde sin andel i We are padel under 2021.

PDL group, företaget som Björkman står bakom, omsatte 374 miljoner kronor, med ett resultat på 74 miljoner kronor under 2021. Men för Björkman handlar det inte om pengar.

– Vi är inte i det läget, många har sålt medan jag är fortfarande delägare. Jag brinner fortfarande för sporten, det kanske kommer längre fram.

”Här för att stanna”

Björkman ser trots allt ljust på framtiden.
– Jag är övertygad om att sporten är här för att stanna i och med att den involverar så många.

Han fortsätter:
– Framtiden är god, sporten växer på olika sätt det gäller bara att hitta en balans.

Zlatan Ibrahimovic under öppningen av Padel Zenter i Årsta i mars 2018.

Z-hall kan komma att rivas

Zlatan Ibrahimovic har kanske varit sportens riktigt stora affischnamn.

Han har lånat ut ”sitt” Z till kedjan Padel Zenter som i dag driver fem hallar.

Padel Zenter har varit mindre aggressiva in sin expansion och har i dag därför inte alls lika många banor som till exempel We Are Padel. Hos Padel Zenter känner man också av överetableringen men är fast beslutna att fortsätta.

Det finns dock en osäkerhet kring hallen i Årsta som kan komma att rivas. Stockholm stad har storslagna planer för området och då ligger byggnaderna där hallen är inhyst risigt till.

I ett mail till Aftonbladet förklarar den ansvarige på Exploateringskontoret varför. ”Vår sjunde utbyggnadsetapp på Årstafältet innehåller ca 1 200 bostäder och 40 000 kvm kontor. För att kunna göra det behöver byggnaderna rivas.”