Halldöden: ”2 000 banor behöver stängas”
Publicerad 2022-10-22
Padelbranschen har snabbt gått från att vara en lockande guldgruva till att bli ett skrämmande stålbad.
Konkurshotet vilar tungt över både små och stora hallägare.
– Sverige skulle behöva få bort mellan 2 000 till 2 500 banor för att den här verksamhen ska bli sund, säger padelpionjären Andreas Erhnvall.
Padeln blev en landsplåga och folksport i Sverige under pandemin.
– Just under pandemin var det ju bara padelhallarna som fick vara öppna. Precis allt annat stängdes ner. Hela branschen blev dopad på det sättet och det var då det gick fel och det gick otroligt fel, säger Andreas Erhnvall.
Tillsammans med sin sambo Malin Anderson har han bland annat varit med och startat upp hallar, en rejäl ungdomsverksamhet och ett padelgymnasium i Uppsala.
Andreas Erhnvall har varit verksam inom padeln i över tio år, men under de senaste åren har han fått se en dramatisk ökning av antal banor i Sverige.
– I det lilla industriområde i Uppsala där vi sitter nu fanns det innan pandemin våra 10 banor och i dag har området 56 banor. Så har det varit överallt i Sverige och det säger sig själv att den balansen inte håller.
Explosionsartad ökning av antalet hallar
Redan förra året varnades det för en överetablering av padelbanor, men trots det ökade antalet banor från 1 600 år 2020 till 3 500 under 2021, enligt statistik från Svensk padel. Ett lyft på drygt 118 procent. Samtidigt som antalet bokade timmar bara ökade med drygt 25 procent. En ekvation som är svår att få ihop.
– Balansen är fullständigt omöjlig och då är det självklart att det aldrig kommer funka.
Under 2022 har redan en rad mindre hallar gått i konkurs. Något som kan bli början på en mer omfattande halldöd.
– Det vi ser nu är konkurser och rekonstruktioner som beror på att allt för många har försökt tjäna snabba pengar på att öppna padelhallar, säger Andreas Erhnvall.
Miljardsatsningen i gungning
Svenskarnas nya popsport drog under uppgången inte bara till sig mängder av spelare utan också enorma investeringar.
I oktober 2021 berättade Per Agebäck från det svenska riskkapitalbolaget Triton om pengarna som plöjts ner i padelsatsningen.
– Det är en stor och ambitiös miljardsatsning, sa Per Agebäck då till Dagens Industri.
När Aftonbladet ett år senare söker Per Agebäck är han inte anträffbar. Triton investerade bland annat i We Are Padel (WAP). Ett bolag som just nu kämpar för att undvika konkurs. WAP tvingades i början av oktober ansöka om en rekonstruktion efter att ha förlorat cirka 15 miljoner kronor i månaden, enligt ekonomisajten Breakit.
– Situationen är utmanande för många bolag inom padel i Sverige, säger styrelseordförande Pontus Gustafsson i ett pressmedlande.
We Are Padel har cirka 300 anställda och det är i dagsläget oklart vilka som får behålla jobbet och om fodringsägare kommer att kunna få betalt.
Nu vecken begärdes 16 anläggningar som tillhör We Are Padel-gruppen i konkurs, enligt padeldirekt.se
– Vi beklagar att fordringsägare och andra kan komma att drabbas, säger Pontus Gustafsson på We Are Padel.
Förlusterna är ”dubbelfel deluxe”
De enorma förlusterna som mycket snabbt byggts upp inom padelbolagen är obegripliga för en rutinerad aktör som Andreas Erhnvall.
– Det är för mig en gåta hur man kan bränna så mycket pengar på så kort tid. Men det är också en gåta hur kommunerna har kunnat ge byggnadstillstånd till alla hallar och hur bankerna har kunnat ge ut lån. Jag brukar säga det är dubbelfel deluxe.
Vid sidan om We are Padel domineras den svenska marknaden av PDL Padel United. Jätten bildades så sent som i våras när de två bolagen PDL och Padel United slogs samman. Målet var då att öka expansionen. Men redan i somras tvingades den nybildade padeljätten lägga ner 15 anläggningar.
Trots det har bolaget i dag inte den lönsamhet som man önskar.
– Nej, det har vi inte. Precis som många andra har vi det tufft, säger Henrik Söderberg en av grundarna till PDL.
Även han lyfter den explosionsartade utvecklingen under pandemin som en avgörande faktor till överetableringen.
– Plötsligt spelade extremt mycket folk padel och det skapade en ohälsosam utveckling. Nu kämpas det i alla svenska städer för att få ner antalet banor.
En omställning som även påverkar PDL Padel United.
– Vi är en stor aktör och vi har hallar som går bra, vi har också hallar som går dåligt och vår stora utmaning är att få bort de hallar som går dåligt, säger Henrik Söderberg.
Sverige ett skräckexempel – som går att rädda
Padelpionjären Andreas Erhnvall besökte nyligen Nederländerna där padelsporten precis som i Sverige fått draghjälp av många kända idrottsmän.
– Men där talar man om Sverige som ett skräckexempel, säger Andreas Erhnvall.
Trots allt är han hoppfull för padelns framtid i Sverige men tror att riskkapitalisternas tid är förbi och att padeln nu måste försöka bli en vanlig idrott som byggs från grunden.
– Jag har en jättetro på sporten för vi har jobbat mot att det här är en idrott. Ingenting annat. Vi har kompetenta tränare och en förening med 150 ungdomar och det tror jag är oerhört viktigt.
Även Henrik Söderberg ser ljust på padelns framtid som sport och lyfter gärna fram PDL:s statsningar på unga.
– Vi tror förstås att ungdomarna är framtiden och just nu gör vi många stansningar på juniorer.
Andreas Erhnvall menar att padeln behöver byggas om och bli en idrott likt andra sporter i den svenska idrottsrörelsen. En rörelse som bygger på ett föreningsliv i samarbete med landets kommuner.
– Problemet med padeln var att man började med businessfolket och det är därför vi är där vi är. Man gjorde det för att man vill tjäna snabba pengar inte bygga sporten.