Experten: Konflikterna i Sápmi lär bli fler i framtiden
Uppdaterad 2023-10-30 | Publicerad 2023-10-29
Spänningarna i Sápmi har stigit de senaste decennierna.
Dessutom lär det bli värre i framtiden, säger Peter Sköld, professor i historia och samisk kultur vid Umeå universitet.
– Gruvnäringen, vindkraften, besöksnäringen, järnvägar och vägar. Allt tillsammans gör att det blir betydligt högre tryck på Sápmi än tidigare.
Strider i Sápmi är ingenting nytt. De tidigaste sägnerna om strider är över tusen år gamla. Men de senaste 30–40 åren har konflikterna blivit intensivare.
– Trycket på att få bruka Sápmi som land har ökat dramatiskt över tid, säger Peter Sköld, professor i historia och samisk kultur vid Umeå universitet.
Att konflikterna är mer synliga i dag har delvis att göra med att samerna sedan mitten av förra århundradet har blivit mer organiserade gentemot svenska staten.
– Under mitten av 1900-talet får vi Svenska samernas riksförbund, samebyarna börjar jobba på ett organiserat sätt och under 90-talet får vi Sametinget. Det gör att man från samiskt håll bättre kan hävda sin lagstadgade rätt som urfolk att bruka sina marker.
Vitbok och uppgörelse
Från samiskt perspektiv har organiseringen gett effekt och från både svenska staten och svenska kyrkan har det tagits initiativ för att att göra upp med historien och minska framtida konflikter.
– Det man gjort för att stävja i bäcken är dels att svenska kyrkan skrev sin för att be om ursäkt och göra upp med sin historia med samerna. Det tillsattes också en sanningskommission. Den har till uppgift att reda ut det här en gång för alla. Att svenska staten granskar vad den gjort i Sápmi. Man försöker komma till någon slags försoning och gå vidare.
Girjas och renmarkskommission
Men frågan vem som har rätt till marken i Sápmi är i högsta grad levande. Girjassdomen från 2020 har blivit en avgörande vändning.
– Det handlar om vem som ska ha rätt att upplåta fiske och småviltsjakt i samebyarnas områden. För samerna handlar det om att sköta det så att man inte stör rennäringen mer än nödvändigt. Nu vill de andra 50 samebyarna ha samma rätt som Girjas att få bestämma vem som ska ha rätt att jaga och fiska och när de ska få göra det.
Efter domen tillsatte den dåvarande regeringen Renmarkskommittén.
– Den tillsattes 2021 för att man inte ville ha ytterligare femtio rättegångar som brottades med samma problematik. Nu ska den komma med förslag om hur man löser den här frågan om småviltsjakt och fiske en gång för alla.
Det är inga små ytor vi talar om. Samebyarnas område täcker ungefär halva Sveriges yta och i kommissionens första delbetänkande föreslogs att övriga femtio samebyar skulle få samma rättigheter som Girjas. Men hur det blir i slutändan vet ingen.
– Det står skrivet i stjärnorna vad utfallet av detta blir. Det är redan tre politiska partier, M, KD och SD, som reserverat sig mot det som Renmarkskommittén föreslog.
Trycket ökar i framtiden
Men även om staten och kyrkan försökt göra upp med historiska oförätter och även om Renmarkskommissionens förlag om jakt- och fiskerättigheter blir verklighet kvarstår trycket på Sápmi. Området har stora naturrikedomar och nämns ofta som lösningen för den gröna omställningen.
– Vi har de samhälleliga och rent ekonomiska motiven som kliver in i bilden. Ta vindkraftverken. Det finns flera tusen snurror i Sápmi. Där ser vi en växande proteststorm inte minst på norsk sida. Vi såg hur samiska ungdomar protesterade och ockuperade Stortinget. Sen har du gruvorna, där LKAB och regeringen meddelat att man hittat sällsynta jordartsmetaller och ingen verkar särskilt bekymrad för hur det påverkar rennäringen.
– Så jag tror inte att vi är på väg bort från konfliktsituationen. Även om det görs tappra försök, så krävs det nog mer för att konflikten ska vända.