Flashback – ett laglöst land
Publicerad 2015-02-09
Därför har Aftonbladets Karin Östman och Richard Aschberg tillsammans med Researchgruppen granskat användarna
En man uppmanas att ta livet av sig och dör i direktsändning.
Pedofiler skryter om barnvåldtäkter och filmer med djursex sprids bland användarna.
Många människor hotas, förtalas och kränks – utan att någonting händer.
Aftonbladet kan i dag avslöja personerna som skriver mycket av det mest otäcka på Flashback.
Flashbacks forum har snart en miljon användare. Det är indelat i en rad olika ämnesområden med allt ifrån seriösa diskussioner till rent skvaller. Här vädrar Förintelseförnekare sina egna teorier om Hitlers gaskammare medan andra diskuterar argument mot kvinnlig rösträtt.
2011 fick Flashbackgrävarna, en anonym grupp med hundratals personer Sveriges Radios journalistpris medieormen för att ha grävt fram bevis för naturfotografen Terje Hellesøs bildfusk.
På forumen talas om allt från hur man lagar spisar till hur man begår grova våldsbrott och attentat.
Det handlar i många fall om ett laglöst land där folk utsätts för förtal och kränkningar på löpande band - utan att någonting händer.
– Det är jättehemskt. Det är inte sådana kommentarer man hör i vanliga livet eller tror att folk tänker heller. Jag blev rätt illamående av att läsa mycket av det, säger Jorinda Jannes Hovberg vars bror Marcus Jannes tog livet av sig i direktsändning på Flashback.
Vi har genom Researchgruppen fått tillgång till en databas med en mängd användarnamn på Flashback kopplade till mejladresser.
Vi har granskat och identifierat användare som i skydd av anonymitet hotar, hatar och hetsar folk att begå brott.
Lever ett dubbelliv
Vi har också granskat personer som lever ett dubbelliv och säger en sak som politiker eller tjänsteman – men någonting helt annat på Flashback.
I dag och under de närmaste dagarna kan vi presentera några av dessa. Det handlar bland annat om människor som bryter mot lagen eller använder Flashback för att förtala och kränka andra människor.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har precis släppt en rapport som visar att nästan alla anmälda hot och kränkningar på nätet läggs ner av polis och åklagare. Bara fyra procent av anmälningarna leder till åtal:
– Samtidigt är det här svåra brottstyper att utreda, säger Kerstin Nelander Hedqvist, utredare på Brå.
– Det är ofta komplicerat att identifiera en misstänkt gärningsperson och att knyta en misstänkt till brottet.
Grova personangrepp och dödshot
Flashback forums server ligger i dag i USA för att kringgå svensk lagstiftning.
Polisen har möjlighet att vända sig till amerikanska myndigheter för att spåra misstänkta brottslingar på Flashback.
Men rikskriminalpolisen har aldrig ställt frågan - trots att det varit fara för liv.
Diskussionsforumet har regler för sina användare och drygt hundra moderatorer har till uppgift att läxa upp dem som inte uppför sig. Den som bryter mot någon av reglerna riskerar varning eller avstängning. Bland annat är hot, personangrepp och hets mot folkgrupp förbjudna, enligt reglerna.
Men vid Aftonbladets genomgång har vi hittat flera grova personangrepp mot bland andra politikern Mona Sahlin och komikern Özz Nûjen. I trådarna står det att de ska dränkas och dödas.
Flyttade servern utomlands
Den som blir smutskastad på Flashback har små möjligheter att få upprättelse.
Särskilt utsatta folkgrupper i forumet är romer som beskrivs som "hopplöst tjuvpack" och judar vars utsatthet och historia ifrågasätts. Det hetsas också mot romska läger som finns i Stockholmstrakten: "Bränn ner skiten".
Flashbacks forum har alltid varit kontroversiellt. Det har tvingats stänga två gånger, senast 2002. Då beslutade marknadsdomstolen att Flashback måste förhandsgranska inläggen före publicering samt ha en ansvarig utgivare. För att slippa det flyttades servern utomlands.
Flashback uppger att servern i dag finns i USA. Men svenska lagar gäller ändå.
– Om brottet har begåtts i Sverige så faller det in under svensk rätt. Kan man visa att det är en person som suttit i Sverige och skrivit på ett utländskt forum ja då är det ett brott i Sverige också, säger Daniel Westman som är doktorand i IT-rätt vid Stockholms universitet.
Andra regler i USA
Svårigheten är att ta reda på vem den anonyma användaren är eftersom Flashback inte lämnar ut användaruppgifter.
– Vi kan i Sverige få hjälp av amerikanska myndigheter med utredningar när det gäller vissa typer av allvarliga brott . Men när det gäller till exempel hets mot folkgrupp har USA annorlunda regler och yttrandefriheten är mer långtgående - så där kan svenska myndigheter inte få hjälp av amerikanska myndigheter, säger Daniel Westman.
Har svensk polis begärt hjälp från amerikanska myndigheter eller annan utländsk myndighet för att få fram identitet på användare på Flashback?
– Vi kan inte svara för hela svenska polisen, Rikskriminalpolisen har inte använt amerikanska myndigheter utan frågan har tidigare ställts vid ett flertal tillfällen till Flashback direkt, men inget svar har inkommit trots att det varit fara för liv och hälsa, säger Anna Björkegren som är biträdande chef på Rikskriminalens IT-brottssektion.
Brister i lagstiftningen
Frågan är också om ägarna bakom Flashback forum har något juridiskt ansvar.
– Det finns något som heter lagen om elektronisk anslagstavla, dess internationella tillämplighet har aldrig prövats men när man ett forum som helt klart är inriktad på Sverige så kan det vara så att de är skyldiga att agera. Men under den lagen faller bara vissa typer av brott som hets mot folkgrupp och barnpornografibrott men inte förtal och förolämpning, säger Daniel Westman.
I Sverige ligger förtal inte vanligtvis under allmänt åtal utan är något man får driva själv. Johan Munck, tidigare ordförande i Högsta domstolen, tycker inte att lagstiftningen hängt med.
– Man kan diskutera om förtal på nätet skulle vara en särskild brottstyp där åklagare och polis har en större skyldighet än vad de har annars. Eftersom förtal på nätet skiljer sig från om man förtalar någon för en sluten krets. På nätet så kan det komma fram långt efteråt, man kan hitta det på Google och allt möjligt, säger Johan Munck som nu efterfrågar en utredning där man tittar på brister i nuvarande lagstiftning.