Överklagar valet – på grund av långa köer
Tidigare chefen: ”många som inte fick rösta”
Publicerad 2022-09-20
Valprövningsnämnden har fått in flera överklaganden av riksdagsvalet. Det gäller att folk avstått från att rösta på grund av långa köer som bildats vid vallokaler.
En av de som överklagat är Per-Ola Larsson, före detta chef för valmyndigheten.
– Det är mycket allvarligt att man har hindrat människor att delta i det demokratiska valet, säger Per-Ola Larsson.
Flera medier har rapporterat hur människor lämnade vallokalerna på valdagen utan att ha röstat på grund av mycket långa köer. Det hände att väljare fick köa mellan 45 minuter och 70 minuter för att få rösta.
Ett antal personer har överklagat valresultatet på grund av köerna. En vecka efter valet har valprövningsnämnden fått in sju överklaganden med krav om omval.
En anmälare från Skåne skriver att:
”.. att de långa köerna har gjort att många, framförallt äldre inte har orkat/kunnat delta i valet på ett rättvist sätt.”
Mycket talar för att det var införandet av nya bås för valsedlar som gjorde att det bildades långa köer. En anmälare från Blekinge menar att det påverkade valresultatet.
”På grund av ändrat valsystem har sådan köer uppstått så att alla som haft för avsikt att rösta inte fått möjlighet till det. Då valdeltagandet har haft en ökande trend de 20 sista åren och i detta val plötsligt sjunkit så kan det inte uteslutas att detta har varit en avgörande faktor för valet.”
PLUS: Så blir Sverige med en högerregering
Även Per-Ola Larsson, före detta chef för Valmyndigheten, har överklagat valet. Han ser mycket allvarligt på köbildningen som uppstod.
– Man borde haft flera bås eller mindre valdistrikt så att det inte hade blivit sådana köbildningar. Nu var det därför många som inte fick rösta för de orkade inte vänta i de långa köerna.
Han menar att valet borde ogiltigförklaras då situationen som uppstod stred mot lagen som anger att vallokalerna ska vara lämpliga och tillgängliga för alla.
– Alla människor måste ha möjligheter att rösta. Man får inte hindras av yttre omständigheter som exempelvis för små vallokaler.
Per-Ola Larsson tycker valsedlarna ska göras om så att alla partier är på samma sedel. Då får väljaren sätta ett kryss i en ruta vid det parti man röstar på.
– Här trycker vi 500 miljoner valsedlar till varje val och de flesta kastats bort. Man borde i stället ha en enda valsedel. Sådana valsedlar har man i både Danmark och Finland.
En annan anmälare påpekar att de långa köerna som bildades och rapportering i media under valdagen kan ha påverkat folk så att de avstod från att gå till vallokalerna. Anmälaren tycker därför att valet bör tas om.
Hans Ekström (S), ledamot i valprövningsnämnden ser allvarligt på uppgifterna om att människor inte röstade på grund av köbildning.
– Det tyder på en organisationsmiss. Det är allvarligt i sig. Tyvärr är det inte första gången, säger Hans Ekström.
Nästa steg för nämnden blir att pröva om det kan ha påverkat valresultatet. Först tittar nämnden på om det har inträffat något som strider mot lagen. Är det så går man vidare och undersöker hur många röster som uteblivit.
Anders Ekström konstaterar att bekymret med långa köer är något valmyndigheten kommer behöva åtgärda till nästa val.
– Det är en brist man måste ta med sig och åtgärda, säger han.
Är det rimligt att man ska köa 45 minuter för att lägga sin röst i ett demokratiskt val?
– Nej, det tycker inte jag. Jag menar att hade det varit dåligt väder då hade det kunnat ha en dramatisk utveckling på valdeltagandet.
PLUS: Så blir Sverige med en högerregering
Vad gör nämnden nu efter de här överklagandena?
– Man gör en grundlig utredning i varje ärende. Dels vad som hänt och om det kan ha påverkat valutgången. Om man statistiskt kan räkna ut att det kan ha påverkat valutgången, då blir det omval. Men det krävs ganska mycket för det.
Annika Sandström, partiobunden ordförande i valprövningsnämnden, förklarar att det kan ta tid innan alla överklaganden har gåtts igenom. Detta då sista dagen för att överklaga riksdagsvalet är den 28 september.
– Vi tror att vi kommer ha vårt första sammanträde i mitten av oktober. Sedan kommer vi behöva ha sammanträden varje vecka – terminen ut, säger Annika Sandström.
Hon förklarar att nämnden kan vidta steg för att det ska gå snabbare.
– När vi haft andra sådana ärenden så har vi brukat be valmyndigheten att göra en känslighetsanalys. Då de räknar de på hur många röster till det hade behövts för att sista mandatet skulle gå till ett annat parti än det som blev. Det kan de göra ganska snabbt.