Internt tryck om skattehöjningar i S – Damberg håller emot
Publicerad 2023-10-05
Socialdemokraterna kritiserade regeringens skattesänkning på 13 miljarder kronor under 2023. Men när partiet nu lägger fram sin skuggbudget för nästa år, finns skattesänkningen kvar.
Inom partiet finns höga förväntningar på en offensivare skattepolitik, men partiledningen ligger lågt.
– Den frågan kommer vi att återkomma till, säger S-toppen Mikael Damberg.
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) la fram sin första budget förra året fanns en höjning av gränsen för statlig skatt med.
Höjningen, som innebar att färre skulle betala statlig skatt, kostade 13 miljarder kronor för statskassan och kritiserades hårt av oppositionen – med Socialdemokraterna i spetsen.
S pratade om välfärdssvek och felprioriteringar som ger höginkomsttagare mer i plånboken.
– Ni sänker skatten i budgeten med 10.000 kronor för höginkomsttagare vid årsskiftet. Sådana som Oscar Sjöstedt och jag skulle få sänkt skatt, som inte brottas med räkningarna medans det blir 14 öre vid pump för bensinen för vanligt folk. Hur resonerade Sverigedemokraterna när ni gjorde den prioriteringen? frågade Mikael Damberg Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson i en debatt i riksdagen i november 2022.
Inte ens ett år senare går tonerna i en annan skala.
”Vi utgår alltid från verkligheten”
S påpekar i sin skuggbudget för 2024 återigen att skattesänkningen gjordes av M-regeringen. Men nu vill S inte dra tillbaka sänkningen för de som tjänar drygt 50.000 kronor i månaden.
– Vi utgår alltid från verkligheten. Vi har en annan regering som har gjort andra prioriteringar. Varje år kommer vi att visa vilken vår prioritering är givet det tillfället, säger Mikael Damberg.
– Den här gången visar vi att det är möjligt att dra in tio miljarder kronor från en extra bankskatt för att stötta hushållen i en svår tid. Så kommer vi att jobba varje budget, men vi kan inte i opposition hoppas och tro att alla socialdemokratiska tidigare budgetar har gått igenom, så fungerar inte politik.
Det finns ju inget som hindrar er från att dra tillbaka skattesänkningen, som ni var så starkt kritiska till?
– I vår budget föreslår vi både en bankskatt och vi föreslår också att jobbskatteavdraget ska justeras ut vid 100.000 kronor. I dag får man jobbskatteavdrag ända upp till 140.000 kronor i månaden. Det tycker vi är orimligt. Så vi visar att det går att bedriva bra fördelningspolitik också på skatteområdet i vår budget.
Oklart vilka skatter partiet vill höja
I sin skuggbudget har S en satsning på tio miljarder kronor till välfärden utöver regeringens 16 miljarder kronor. Det innebär att regioner och kommuner får totalt 26 miljarder kronor i S budgetförslag.
Förutom den tillfälliga bankskatten på tio miljarder kronor ger en omfördelning i jobbskatteavdraget fyra miljarder kronor till finansieringen av S föreslagna budgetreformer.
Dessutom säger S nej till skattesänkningen på bensin och diesel, vilket ger 5,7 miljarder kronor att lägga på annat – till exempel extra barnbidrag och en tankrabatt; ett slags stöd för att kompensera för höga drivmedelspriser.
I S-budgeten finns också en skrivning om en så kallad beredskapsskatt som ska gå till finansieringen av satsningar på försvaret. Men vad det innebär specificeras inte och S räknar inte med några intäkter för skatten under nästa år.
”Skatten ska betalas av dem som har störst bärkraft”, står det i budgeten som också talar om att kapitalskatter ”bör ses över”. Mer specifikt än så blir det dock inte. Risken är att hushåll ryggar om partiet talar om skattehöjningar.
Internt tryck från vänster
Inom S finns ett tryck från vänsterkanten, främst från S-föreningen Reformisterna, om att gå fram med skarpare förslag om höjda skatter såväl som införandet av nya skatter.
I en skrivelse titulerad ”Reformisternas förväntningar på Socialdemokraternas skuggbudget inför 2024” kräver föreningen bland annat höjd skatt på investeringssparkonto, ISK, bostadsförsäljningar och onoterade aktier.
Reformisterna vill ha skattehöjningarna för att finansiera större satsningar på välfärd och klimat.
Men förväntningarna infrias alltså inte av Mikael Damberg.
– Vi tycker att kapitalskatterna generellt i Sverige är lite låga och att det därmed finns möjlighet att göra en skatteöversyn som drar in mer pengar på kapital och låter vanligt folk få mer pengar i plånboken eller en starkare välfärd. Den frågan kommer vi att återkomma till.
Just nu tänker du inte ge besked om några skatter som ska höjas?
– Nej.