Forskare om judisk identitet tilldelas Micael Bindefelds stipendium

Publicerad 2024-01-25

Forskarna Christer Mattsson (till vänster) och Thomas Johansson (till höger).

Hamas terrordåd och det efterföljande kriget har aktualiserat deras forskning.

Nu tilldelas Christer Mattsson och Thomas Johansson vid Göteborgs universitet Micael Bindefelds stipendium.

– Man kanske precis börjat bära en davidsstjärna, precis börjat återta sin identitet. Och så kommer attacken och rädslan, säger Christer Mattsson.

Årets Bindefeld-stipendium tilldelas Christer Mattsson och Thomas Johansson, båda vid Göteborgs universitet, för deras forskning om hur förintelsen påverkat barn och barnbarnen till förintelseöverlevare.

Christer Mattsson säger att Hamas terrorattentat i oktober haft stor påverkan på personerna de intervjuat.

– Man kanske precis börjat bära en davidsstjärna, precis börjat återta sin identitet. Och så kommer attacken och rädslan. Och när tredje generationen då känner att man måste dölja det, då blir det ett steg tillbaka, säger han.

– Man döljer den judiska identiteten och man ställs till svars för saker för vad som sker långt bort, säger Thomas Johansson.

Vissa förintelseöverlevare begravde traumat helt

Många förintelseöverlevare som kom till Sverige efter kriget klippte banden till sin judiska identitet på grund av rädsla. Det rådde också en assimilieringspolitik i Sverige som gick ut på att man ”skulle bli svensk”.

– Även om identiteten kanske är svag så är traumat öppet och blödande, säger Christer Mattsson.

Forskningen visar att man hanterat minnena från förintelsen på olika sätt. Vissa begravde traumat helt.

– I ett av fallen talade man inte om Förintelsen. Och när vi frågat dem identifierar de sig inte så judiska, säger Thomas Johansson.

Forskarna tror att de som märkt av traumat mer får en starkare judisk identitet. 

– Mamman kanske skrek på nätterna, traumat har varit mycket mer påtagligt och sipprat igenom till den andra generationen, säger Thomas Johansson.

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium och man kan ju inte riktigt generalisera med det här, men man skulle kunna säga att de har en tydlig referenspunkt att knyta an till, tillägger Thomas Johansson.

Micael Bindefeld upprättade stipendiet år 2015.

”Är rykande aktuella”

Stipendiet, som upprättades av Micael Bindefeld år 2015, har bara tilldelats forskare en gång tidigare.

– Förintelsens berättelser är rykande aktuella, eftersom vi lever i den tiden vi gör just nu och det finns så oerhört få som kan berätta längre. Den stora fasan är just att de här berättelserna slutar berättas, säger Micael Bindefeld.

Micael Bindefelds farföräldrar kom från 30-talets Nazityskland till Sverige. Andra släktingar mördades i Förintelsen. Han känner igen de svårigheter som finns med att pussla ihop sin identitet.

– 1970-talet genomsyrades på något sätt av att man skulle glömma och gå vidare. Stora delar av mina föräldrars umgängeskrets innehöll många förintelseöverlevare som skaffade sig utbildningar i Sverige, lärde sig fläckfri svenska, och var som alla andra. Så jag är en del i det där. I tystnaden.

Totalt är det 400 000 kronor som går till forskningen samt att få den publicerad i bokformat.

– Jag hoppas att fler kan ta del av forskningen och lära sig, säger Micael Bindefeld.