Så tycker egentligen EU-kandidaterna

Uppdaterad 2018-09-06 | Publicerad 2014-05-03

Sprickor i allians och rödgröna. Partiet emot homoadoption. Politiker som kan vara i fel parti.

Granskningen av Aftonbladets valkompass avslöjar skillnader mellan partierna och var deras kandidater egentligen står.

Skatter, vinster i välfärden och könskvotering skiljer vänster och höger. Vi har undersökt var partiernas kandidater till EU-valet står.

Alliansen och de rödgröna skiljer sig åt när det gäller exempelvis höjda skatter för höginkomsttagare och anställningsskyddet.

De flesta moderater håller inte med övriga allianspartier om att göra det lättare för företag att sparka personal. Men vill som de andra göra undantag från "sist in först ut"-regeln.

– Det är en nationell fråga. Som företagare tycker jag det är viktigt att arbetsgivaren kan ha flexibilitet. Samtidigt värnar jag den svenska modellen med en stabil arbetsrätt som ger trygghet och inte bygger upp onödiga trösklar för dem som står utanför, säger Anna Maria Corazza Bildt (M).

– Nej. Turordningsreglerna är avgörande för tryggheten och rörligheten på arbetsmarknaden. Det är varken svårt att anställa eller säga upp anställda i Sverige, säger Marita Ulvskog (S).

Vinster i välfärden har seglat upp som en viktig valfråga. Blocken tycker olika om friskolor som tar ut vinst.

Men Folkpartiet är splittrat. Fem kandidater tycker inte att vinstuttaget ska begränsas kraftigt. Fyra tycker tvärtom.

– Långsiktigheten är viktigast och att vi ger brukarna bra möjligheter att göra ett upplyst val. Men jag är inte främmande för vinstuttags begränsningar. Det kan behövas som en del i detta, säger Jens Sundström (FP).

I synen på EU finns en enorm spricka på den rödgröna sidan. Enligt Vänsterpartiet har medlemskapet i EU varit negativt för Sverige, medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet är positiva. V är också enda partiet som är emot sanktioner mot Ryssland.

Emot homoadoption och EU

Sverigedemokraterna vill som enda parti stoppa EU-medborgare från att arbeta i Sverige. När det gäller synen på homoadoption är SD det nya KD. Nio av tio kandidater är emot att homosexuella par ska få adoptera barn.

– Rätten till adoption måste i huvudsak styras utifrån barnens rätt till en mor och rätt till en far, säger Johnny Skalin (SD).

KD-kandidaterna själva är splittrade 50-50.

– Jag är övertygad om att de barn som kommer till Sverige för att adopteras bör ges möjligheten att växa upp med en manlig och en kvinnlig förebild i hemmet. Jag motsätter mig även adoption för ensamstående, så frågan handlar inte om sexuell läggning för mig, säger Charlie Weimers (KD).

Pengar flyttas i dag från EU:s rika länder till de fattigare. Kandidaterna från alla partier utom två är för detta. Men SD vill helt sätta stopp.

– Med en nettokostnad på cirka 26 miljarder kronor förra året i avgift till EU kan vi konstatera att vi hade behövt dessa pengar i Sverige för att öka antalet vårdplatser, ha en bättre äldreomsorg, kunna ge mer stöd och hjälp till de som har funktionshinder med mera. Det finns många hål att fylla, säger Kristina Winberg (SD).

Moderaterna Christoffer Fjellner, Jelena Drenjanin, Carl-Oscar Bohlin och Carl Johan Sonesson splittrar sitt parti i frågan.

– Självklart inte. EU:s huvuduppgift är att skapa förutsättningar för en bra inre marknad. Inte att vara resursomfördelare, säger Sonesson.

"Inte rätt att straffa"

Vad är likheten mellan centerpartisterna Hanna Wagenius och Frederick Federley, Maria Weimer (FP), Jakop Dalunde (MP), vänsterpartisterna Malin Björk och Liselott Olsson, Anna Hagwall (SD) och alla kandidater från Piratpartiet?

Alla är de för en avkriminalisering av cannabisrökning. Enligt Malin Björk (V) är det fel att göra brukarna till brottslingar.

– Vi anser att tillverkning, försäljning och innehav av narkotika ska vara olagligt men tycker att narkotika för eget bruk ska avkriminaliseras. Vi vill inte att någon ska använda narkotika, men vi tycker inte att det är rätt att straffa dem som gör det, säger hon.

Med i fel parti?

Partipiskan verkar ha jobbat intensivt och generellt ligger kandidaterna ganska nära sina partikamrater. Mest samlade är V, MP och FP.

SD är samlade på sin helt egna kant – fientligt inställda mot EU och mer till höger än vänster.

Några kandidater verkar ha hamnat i fel parti. Åtminstone när man tittar på var de befinner sig i valkompassens politiska landskap.

Den mest EU-vänlige kandidaten, Pelle Thörnberg (C), ligger närmare både M och FP. Miljöpartisten Max Andersson hamnar närmare FI och V och socialdemokraten Marita Ulvskog ligger närmare MP.

Kan du känna dig som en miljöpartist ibland?

– Nej verkligen inte, jag känner mig som 100 procent socialdemokrat och jag blir lite orolig om folk inte tar testet med en stor nypa salt, säger Ulvskog.

Nej, det är ingen vetenskap. Men vad valkompassen avslöjar helt säkert är vilka kandidater som tycker tvärt emot sina partivänner.

Till exempel vill Pelle Thörnberg (C) byta kronan mot euro, medan Carl-Oscar Bohlin är enda moderaten som inte vill byta valuta.

Thörnberg ser euron som "en del av gemenskapsbygget".

– Att stå utanför är att inte tillhöra, att inte påverka, att följa andras beslut utan att styra. Det går emot min omvärldssyn att låta andra ta riskerna och sedan gå med om det passar vår plånbok. Euron är också ett sätt att visa solidaritet med svagare länder, säger Thörnberg.

Här kan du själv utforska vad kandidaterna tycker.