Storm runt ministern om konstiga kurserna
Publicerad 2024-04-21
Vill du plugga på universitet för att lära dig mer om öl, vin och Eurovisionsschlagerfestivalen?
Eller få högskolepoäng för kunskap om fotboll och katters personlighet?
Nu har de udda kurserna lett till bråk på högsta nivå.
Det handlar om vissa fristående kurser vid landets högre lärosäten. De ger utbildningsmeriter, vanligtvis 7,5 högskolepoäng. (En normal universitetstermin ger 30 högskolepoäng).
- Vad sägs om kursen ”Måltidskunskap och värdskap, Dryckenskap” vid Örebro universitet. Eller ”Harry Potter och hans världar” vid Linnéuniversitetet.
- Umeå universitet undervisar i både ”Språkvetenskapliga perspektiv på Eurovision Song Contest” och ”Skolmusikal”.
- Den rymdintresserade kan välja mellan ”Star Wars: Film, myter och världar” i Högskolan Dalarnas regi och ”(O)intelligent design? Världens bästa argument för och emot Guds existens” i Lund.
- Studier i ”Kattens personlighet och kommunikation” bedrivs på distans vid Linköpings universitet. På campus i Stockholm ges ”Hundens beteendebiologi”, 1 och 2. I Malmö: ”Fotboll, kultur och samhälle”.
- På KTH finns en kurs som bara ger 6 högskolepoäng, ”Cykla mera”. Den sägs ge kunskaper om ”planering av cykling i vardagen och på fritiden”.
- Snålast är Umeå-kursen ”Ölkunskap i teori och praktik”. Den ger bara 3 högskolepoäng. Studenterna får själva bekosta drycken.
Nu har den här typen av fristående kurser lett till bråk mellan utbildningsminister Mats Persson och två av landets tyngsta universitetsrektorer.
I Svenska Dagbladet skyller Persson inte oväntat på Socialdemokraterna. Han skriver att de velat dölja ungdomsarbetslösheten genom att få fler att plugga, på bekostnad av kvaliteten.
Persson menar att kurserna har ”hobbykaraktär”. Han hänvisar till SCB som för några år sedan visade att bara hälften av de som började på fristående kurser fullföljde dem. Nu vill han satsa på sjuksköterskor och ingenjörer.
Men det blåser upp till storm i akademin.
Persson får direkt mothugg i SvD av universitetsrektorerna Anders Hagfeldt i Uppsala och Erik Renström i Lund. De skriver att Persson inte förstått utbildningssystemet, tar saker ur sitt sammanhang och ägnar sig åt grova förenklingar.
De anser att problemen med högre svensk utbildning inte är några enstaka kurser, utan underfinansieringen. Ersättningen per student har minskat sedan mitten av 1900-talet. Det har lett till färre undervisningstimmar och färre laborationer. Samtidigt har den statliga hyresvärden höjt hyrorna.
Enligt rektorerna kan de tvingas stoppa vissa längre utbildningar – för att pengarna inte räcker.
De senaste dagarna har Perssons utspel även kritiserats av en rad akademiker på debatt-, kultursidor och borgerliga ledarsidor i Dagens Nyheter, Dagens Industri och Sydsvenskan, där det kallats klåfingrigt och populistiskt. Kritikerna menar att det behövs fler kurser, inte färre.
Även ordföranden för Sveriges studentkårer, Jacob Färnert, rasar. Han visar med siffror att antalet fristående kurser minskat sedan 2012/2013. Han skriver i Svenska Dagbladet att arbetsgivarna och facket vill ha fler sådana kurser och att en politisk styrning av högskolorna är skadlig.