”Gängen behöver inte rekrytera – barnen står i kö”

JORDBRO. Två 14-åriga pojkar hittades nyligen mördade utanför Stockholm.

Enligt Aftonbladets uppgifter tros det kriminella nätverket Zero ligga bakom morden.

Det är bara ett i raden av flera dåd som kopplas till det Jordbro­baserade gänget – som särskilt riktat in sig på unga utförare.

– Det är de här barnen som riskerar att bli ”barnsoldater” i den kriminella miljön om samhället inte agerar i tid, säger Anders Bolund, gruppchef för den sociala insatsgruppen i Haninge kommun.

I slutet av juli försvann 14-åringarna Mohamad och Layth från varsitt hem i Mellansverige. Båda hittades sedan döda på olika platser i Stockholms­området.

Mohamad var den som hittades först, i ett skogsområde utanför Nynäshamn.

Polisen fattade snabbt misstankar om att han hade blivit mördad. Och enligt uppgifter till Aftonbladet fanns det en detalj som gjorde att misstankarna ledde i en viss riktning:

På Momos kropp ska någon ha lämnat en symbol. Ett ”Z”.

Symbolen för Zeronätverket.

Enligt uppgifter ska Mohamad och Layth ha lejts av gängkriminella för att utföra uppdrag. Pojkarna ska dock ha misslyckats med ett uppdrag. Något som kostade dem livet.
 

Uppgifter: Mördade för att markera

För nätverkets del ska det ha handlat om att markera och skrämma andra barn och ungdomar.

Zeronätverket, vars symbol lämnats på Mohamads kropp, har ett stort våldskapital och är nära allierade med Rawa Majids nätverk Foxtrot.

I dag har nätverket stor spridning i landet, men det grundades i Jordbro – en förort i Haninge kommun söder om Stockholm.

Väster om pendeltågsstationen i Jordbro står den stora Coca Cola-fabriken som ger arbete till ett hundratal personer.

Polisen misstänker också att det är just den som också gett inspiration till nätverkets namn ”Zero” – Coca Cola Zero.

Något som fabriken tar tydligt avstånd från, enligt de personer som Aftonbladet pratar med.

Genom åren har Jordbro haft stora problem med Zeronätverket – bland annat blev det uppmärksammat när en frisörsalong lades ner efter en längre tids utpressning från nätverket.
 

”Rädda för att bli skjutna”

I dag är läget något annorlunda. Enligt polisen har de kriminella dragit sig undan från Jordbros centrum. Även om medlemmarna fortfarande är aktiva här har de gjort sig mindre synliga på gatorna.

– Många är rädda för att bli skjutna om de visar sig öppet, säger en polis som Aftonbladet har pratat med.

För bara några månader sedan, den 4 januari, skedde årets första dödsskjutning här.

Vid samma pendeltågsstation som gränsar till Coca Cola-fabriken blev två män plötsligt beskjutna. Den ena träffades i benet. Den andra dog av sina skador.

Så sent som under torsdagskvällen skedde en skjutning mot en bostad här. Den misstänks ha varit riktad mot en medlem i Zeronätverket, enligt uppgifter. En skjutning som två pojkar, 14 och 16 år gamla, misstänks för.

Den senaste tiden har en ny oro börjat växa bland de boende här.

Allt fler unga dras in i kriminaliteten, och Zeronätverket har under de senaste månaderna rekryterat, eller gett uppdrag till, ett stort antal barn. Som nära allierade till Foxtrot har de, och är de, inblandade i en stor del av de rådande gängkonflikterna.

Flera av dåden som kopplas till vinterns våldsvåg utfördes också av just barn som agerat på uppdrag av Zeronätverket. Många av dem inte ens fyllda 15 år.
 

”Går snabbt utför”

Oron för att barnen ska lockas till kriminaliteten märks tydligt när man pratar med de vuxna i området.

Anen Makboul, som jobbat med brottsförebyggande arbete inom Haninge kommun i nästan 20 år, säger att kommunen riktar stora insatser mot problemet.

Samtidigt är det ett svårt arbete – delvis för att det i många fall är barnen själva som söker sig till nätverken.

– Tidigare tyckte jag att man kunde använda ordet rekrytering, men nu måste man nog tänka att det inte alltid handlar om det. Det är inte så att en rekryterare står utanför skolorna och fritidsgårdarna, säger han.

– Nu är det snarare barn som står i kö för att ta sig in i de här gängen. Ibland blir de också hotade att utföra grejer, men fler och fler söker sig själva till kriminaliteten.

Enligt honom är det många barn som ser en fördel med att vara nätverkskriminell.

– Det handlar om samhörigheten, tillhörigheten och makten som följer med. Det handlar om pengarna och den ekonomiska vinningen, som dyra kläder och andra substitut, som i barnens värld symboliserar framgång, säger Anen Makboul.

– Sedan går det väldigt snabbt utför, och det är då problemen börjar, fortsätter han.
 

Utför grova våldsbrott

När han visar oss runt genom Jordbro centrum berättar han att sociala medier, som till exempel Tiktok, är en arena där barnen visar upp sig för gängen.

För att marknadsföra sig som en attraktiv kriminell gäller det att demonstrera att man är beredd att begå grova brott.

– De försöker visa upp att de är bra killar att ha med. I vissa fall har barnen filmat brotten och sett till att filmerna får spridning, så att de blir intressanta för gängen, säger Anen Makboul.

Som exempel nämner han ett fall där några pojkar, 14 och 15 år gamla, i slutet av förra året filmade hur de sköt med ett automatvapen mot en port i en trappuppgång. De greps senare och åtalades. Polisen misstänker att de hade lejts av ett kriminellt nätverk för att utföra dåden.

Förskolebarnen pratar om gängen

I sitt jobb har Anen Makboul mött många av de som senare dragits in i gängkriminaliteten. I många fall börjar barnen prata om det redan i förskoleåldern.

– Just nu fokuserar vi väldigt mycket på förskolan och att upptäcka dem tidigt. Vi jobbar också tätt ihop med skolan. Om man har en magkänsla om att ett barn har hamnat lite på glid gäller det att fånga upp det, säger han.

Vad är då lösningen för att förhindra att barnen blir måltavlor för gängen?

Det finns inget enkelt svar, om man frågar Anen Makboul. Däremot kan man nå långt om man sätter in insatserna tidigt, och samarbetar mellan myndigheterna.

– All forskning pekar i en enda riktning. Att det som funkar bäst är tidig upptäckt, och det är på skolans arena. Socialtjänsten, kultur- och fritidsförvaltningen och polisen ska arbeta mer aktivt mot skolorna och de bör vara på plats där.
 

”Barnen marknadsför sig”

Anders Bolund är gruppchef för den sociala insatsgruppen vid Haninge kommun. De jobbar med att hjälpa barn och unga som hamnat i kriminalitet.

Hans jobb med att hjälpa unga som hamnat i kriminalitet har förändrats mycket.

– Vi märker av att det går neråt i åldrarna. För några år sedan pratade man om att det var 14–15-åringar som hamnade i de här gängen. Nu är det ofta 9, 10, 11-åringar, som uppmärksammas i dessa kontexter, säger han.

–Det är de här barnen som riskerar att bli ”barnsoldater” i den kriminella miljön om samhället inte agerar i tid, fortsätter han.

Precis som Anen Makboul säger han att det i många fall är barnen som självmant söker sig till gängen.

– Det verkar vara så att man aktivt försöker marknadsföra sig som en potentiell medlem. Rekryteringsprocessen går av sig själv, de marknadsför sig helt enkelt som en person som kan utföra grova brott, säger Anders Bolund.

Han konstaterar också att barnen som behöver hjälp inte bara har blivit yngre – de har också blivit fler.

Och det som sticker ut är att allt fler barn och allt fler ärenden har en koppling till Jordbro.

– Under det senaste halvåret har vi haft ett konstant flöde av nya klienter och ärenden. Det finns inget stopp, det fortsätter konstant. Framför allt har Jordbro varit överrepresenterat det senaste halvåret, säger han.
 

”Barnsoldaterna” ofta från Jordbro

Vad det beror på kan ha flera, och sällan enkla, förklaringar. Men den främsta anledningen tros vara Zeronätverkets etablering i området, enligt myndigheterna.

Samtidigt finns det hopp. Enligt Anders Bolund är det ofta enklare att hjälpa barnen, än de vuxna som vill lämna det kriminella livet.

– Barnen söker sällan hjälp själva. Däremot kan vi få kontakt med dem på olika sätt och de flesta som vi träffar är öppna för att ta emot stöd. Självklart kan deras motivation gå upp och ner, men de flesta är ändå mottagliga för att ta emot hjälp. Det viktigaste då är att vi jobbar med hela familjen, säger han.

Jobbar med synlighet

På fredagseftermiddagen har ett stort antal personer sökt sig ut för att njuta av den sista sensommarvärmen i Jordbro.

Torget i centrumet fylls av ljuden från en gospelkör som riggat sina mikrofoner på den lilla scenen. I bakgrunden tronar de nya hyreshusen som håller på att byggas.

Polisen har parkerat sin bil bredvid scenen. Tomas Bolevin, som är gruppchef för områdespolisen i Jordbro, går runt och hälsar på flera av personerna som samlats.

Många av dem känner honom.

– Vi har jobbat väldigt intensivt i Jordbro sedan ungefär fyra år tillbaka, med synlighet av polisen. Det har burit frukt, säger Tomas Bolevin.

Tomas Bolevin, tillsammans med en poliskollega, går ner mot Jordbros idrottsområde. En grön fotbollsplan breder ut sig ett hundratal meter ifrån torget.

”Såg du vem det var? Han tillhör Zero”, säger en av poliserna och nickar i riktning mot en ung man som passerar oss.

Tomas Bolevin säger att Zeronätverket varit inblandade i gängkonflikter spridda över hela landet.

– De har varit väldigt aktiva i den stora konflikten som vi har i hela regionen, och i vissa fall spritt nationellt, där individer som är kopplade till det nätverk som vi har lokalt här finns med. Den delen är fortfarande aktiv och fortgår, säger han.

När Tomas Bolevin talar om en lösning med gängkriminaliteten ser han långt fram i tiden – tio, kanske 20, år. Men han är säker på att man kommer nå dit.

– Det vi ser nu är ett resultat av många års felbedömningar. Men det vi gör nu kommer resultera i många positiva saker längre fram.

– Jag vill inte förringa att det händer allvarliga saker, för det gör det, men i det längre perspektivet ser vi inom polisen att vi är på rätt väg när det kommer till allmänheten.

”Jordbro är bra”

Tre ungdomar, 16 och 18 år, som är på väg hem från skolan stannar till och säger att de vill berätta om Jordbro.

– Vi vill säga till alla att det här är en bra plats. Alla tror att det är farligt här, att det bara finns kriminella här. Men Jordbro är bra. Gemenskapen är bra och det finns mycket att göra här. Vi har det jättebra, säger den ena tonåringen.

De sätter sig bredvid varandra på en stenmur. En av pojkarna lägger ifrån sig sin skoldator på muren.

– Jag har bott här hela mitt liv. Det är ett bra ställe, det är som vilket ställe som helst, säger en av ungdomarna.

När vi frågar hur de ser på kriminaliteten i området, och om det finns en oro för att barn och ungdomar i deras ålder dras in i det, svarar de att det inte är något de tänker på.

– Media och politiker målar upp det här stället som en farlig eller dålig plats. Det är det inte. Visst, det finns kriminalitet här, men det finns det på många andra platser i Sverige också. Det är tråkigt att alla tänker på kriminalitet när de tänker på Jordbro, säger en av de unga männen.

Innan de går poserar de framför kameran och formar samma symbol med sina fingrar.

– Det står för Jordbro. Visste ni inte det? Jag lovar, det är inget kriminellt tecken. Alla unga här vet vad det står för, säger en av tonåringarna.

”Kriminaliteten anpassar sig snabbt”

I Zeronätverket beräknas ett 30-tal personer ingå. I ledarskiktet finns två män, drygt 20 år gamla, som även är med på polisens fokuslista över Stockholms farligaste.

Ett stort antal av nätverkets medlemmar är mycket unga – den yngsta 14 år, förra året.

Lika gammal som Mohamad och Layth var när de mördades. Om de pojkarna var inblandade i kriminalitet har åklagaren inte velat kommentera.

Hur många barn som i dag misstänks vara inblandade i gängkriminalitet finns det ingen säker siffra på.

Men Anen Makboul säger att situationen är alarmerande.

– Kriminaliteten anpassar sig snabbt. Riktar vi insatserna mot en åldersgrupp, riktar de kriminella in sig mot ännu yngre personer, säger han.

Och vilka som riskerar att hamna i kriminalitet finns det inte heller något tydligt svar på.

– Man har fastnat i att man tror att man har hittat en mall på vilka som kliver in i det här. Men det kan vara vem som helst, säger han.