Trump borde lägga sina kupplaner på hyllan

President Donald Trump fortsätter att hota med ett militärt ingripande för att tvinga bort president Maduro från makten i Venezuela.

En amerikansk invasion är en mycket dålig idé för att lösa krisen.

Jag vet inte om Trump på allvar har några planer på att invadera Venezuela eller om han bara upprepar hotet för att öka pressen på Maduro att avgå.

Vad som talar för att invasionsplaner finns är att Venezuela ligger på det som brukar kallas USA:s bakgård. Det fanns en tid då USA inte tvekade att ta till nästan vilka medel som helst för att fälla socialistiska regimer eller för att stötta militärdiktaturer som höll vänstern i Latinamerika stången.

I det långa loppet slog handlandet tillbaka mot USA utan att för den skull förbättra vanliga människors levnadsförhållanden på kontinenten. Snarare försenades övergången till demokrati i många länder.

Ända sedan den i socialistiska kretsar hjälteförklarade Hugo Chavez kom till makten 1999 har USA haft usla officiella relationer med Venezuela. Det har inte blivit bättre under Maduros tid och i takt med att landet blivit allt instabilare.

De dåliga relationerna är inte bara USA:s fel. Regimen i Venezuela har använt sig av det klassiska greppet att få befolkningen att fokusera på en yttre fiende när problemen hopar sig på hemmaplan. USA har passat perfekt i den skurkrollen.

”Känner doften av Djävulen”

Vem minns exempelvis inte när Chavez gick upp i talarstolen i FN efter den dåvarande USA-presidenten George W Bush och sniffade med näsan i luften innan han sa något i stil med.

– Jag känner fortfarande doften av djävulen här i salen.

Mot ett amerikanskt ingripande talar Trumps löften i valrörelsen att inte kasta in USA i några nya militära äventyr. Tvärtom lovade han att avsluta det amerikanska engagemanget i Syrien och Afghanistan. Något han verkar vara på gång att göra.

Att i det läget skicka en invasionsstyrka till Venezuela innebär ett oerhört stort risktagande inför det amerikanska presidentvalet om två år. Den här typen av militära interventioner slutar sällan lyckligt.

Men det vore oklokt även ur andra aspekter.

Maduros regim stöds av både Ryssland och Kina. Att intervenera militärt skulle innebära en direkt konfrontation mellan USA och dess två främsta antagonister på världsarenan. Något som ytterligare skulle spä på den instabila geopolitiska situation som världen redan befinner sig i.

Humanitär kris

Visserligen råder det på många sätt en humanitär kris i Venezuela men inget talar för att ett militärt ingripande är bästa sättet att häva krisläget. Tvärtom kan en militär invasion bidra till att förhållandena för vanliga människor försämras ytterligare.

USA har dessutom stora möjligheter att påverka Maduro eftersom man är den största importören av Venezuelas tjockflytande olja som bara kan hanteras på specialiserade raffinaderier. USA har redan infört vissa sanktioner och kan dra åt tumskruvarna ytterligare.

En väg som är helt blockerad är ett FN-ingripande. Ryssland och Kina kommer att stoppa alla åtgärder i FN:s säkerhetsråd som riktas mot att få bort deras skyddsling Maduro.

Omvärldens fokus borde i första hand ligga på att få till en förhandlingslösning mellan oppositionen och den de facto-diktatur som Maduros regim alltmer utvecklats till.

Inte utan risker

Där ingår försöken från Europa och stora delar av Venezuelas grannländer att öka pressen på Maduro att avgå. Tunga EU-lämder erkänner från och med i dag den självutnämnde Juan Guaido som landets lagliga övergångspresident. Därmed blir det i längden allt svårare för Maduro att sitta kvar utan att EU för den skull gett Guaido en frisedel för att ta över makten permanent.

EU:s agerande är dock inte helt utan risker. Möjligheten finns att det ökar spänningarna i landet och risken för att inbördeskrig ska utbryta. Därför är det viktigt att det också kommer till samtal mellan Maduro och Guaido.

Mest effektivt vore att övertala den venezuelanska militären att sluta backa Maduro. Utan militärens stöd skulle hans saga snart vara all. I ett sådant läge skulle förhoppningsvis fria val kunna hållas.