Vill tillåta organhandel – nu avgörs valet i Argentina
Klonade hundar, motorsågar, diktaturförnekelse – och inflation på 150 procent: Javier Milei och Sergio Massa gör upp om det argentinska valet
Uppdaterad 2023-11-20 | Publicerad 2023-11-19
BUENOS AIRES. Å ena sidan: Klimat- och diktaturförnekaren som vill förbjuda aborter och lösa fattigdomen genom att tillåta organförsäljning.
På den andra: Nuvarande finansministern med ansvar för landets havererade ekonomi med en inflation på nästan 150 procent – och som utlovar mer ekonomiskt stöd.
Några timmar efter att vallokalerna stängt erkände sig finansminister Sergio Massa besegrad, enligt AP.
Ekonomin står i centrum på alla sätt när en självutnämnd anarkokapitalist utmanar den nuvarande finansministern i fighten om presidentposten.
Med en skenande inflation, i oktober uppe på över 149,7 procent på årsbasis, politikernas upprepade fiaskoförsök att få ordning på den havererade ekonomin, ständiga korruptionsanklagelser, och en parallell ”blå” marknad för utländsk valuta, framför allt den amerikanska dollarn, eftersom ingen vågar spara i den snabbt sjunkande argentinska peson.
Längtan efter förändring. Snabb förändring.
Vill slopa fri skola och sjukvård
Det har banat vägen för utmanaren Javier Milei, som sen han tillkännagav sin kandidatur av experter och motståndare beskrivits som ”el loco”, galningen, och jämförts med USA:s Donald Trump och Brasiliens förra president Jair Bolsonaro.
Favoritgimmicken är en motorsåg, som han poserat med som Leatherface från ”Motorsågsmassakern” under sina valmöten för att symbolisera hur han ska kapa de statliga utgifterna.
Argentinas medborgare har fri sjukvård och fri utbildning, får stora subventioner på el och gas och kollektiva transporter. Men Milei, som är ekonom i grunden, går till val på att staten bara ska stå för militär, polis och rättsväsendet. Allt övrigt ska privatiseras och bekostas av den enskilda.
Han vill lägga ner den argentinska riksbanken och istället använda dollarn som landets officiella valuta.
Kallade påven ”äcklig vänsteranhängare”
Omkring 40 procent av den arbetsföra befolkningen i Argentina har så kallade ”informella jobb”, där man jobbar från dag till dag och får den svarta betalningen direkt i handen. I den här gruppen har Milei sitt största stöd.
Milei vill lösa fattigdomen bland annat genom att tillåta organförsäljning, så att den fattiga kan sälja sin njure eller del av sin lever till någon som behöver och har råd att betala.
Sedan i somras dejtar Milei komikern och skådespelerskan Fatima Florez, men framför allt har han kampanjat med sin syster vid sin sida.
Och sina fem mastiffhundar förstås. De är kloner efter hans tidigare bästa vän, Conan, döpt efter Arnold Schwarzeneggers rollfigur ”Conan Barbaren”.
Den första klonen döptes också till Conan, de övriga fyra har istället uppkallats efter de amerikanska konservativa ekonomerna Murray Rothbard, Milton Friedman och Robert Lucas.
Javier Milei tror inte att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan, har kallat påven för ”äcklig vänsteranhängare” och är abortmotståndare, i ett land som legaliserade kvinnors rätt till abort så sent som december 2020.
Att Milei har lierat sig med en lika kontroversiell vicepresidentkandidat, Victoria Villaruel, lockar också en specifik typ av väljare, de som stöttade den tidigare militärdiktaturen.
Vicepresidentkandidaten – en diktaturförnekare
Villaruel har gjort karriär som diktaturförnekare, jurist med specialinriktning på upprättelse, inte för regimens offer, utan för dem som drabbades av motståndsrörelsens kamp för demokrati i Argentina. Det tilltalar dem som inte vill kännas vid hur uppskattningsvis 30 000 personer föll offer för diktaturens politiska utresningar mellan 1976 och 1983.
Trots Mileis extrema förslag gick i veckan ett antal latinamerikanska expresidenter på högerkanten ut i ett öppet brev och uppmanade Argentinas befolkning att rösta på Milei. Förutom Mauricio Macri, som själv var president i Argentina 2015 till 2019 men misslyckades med att bli omvald, har även Colombias Iván Duque, Bolivias Jorge Quiroga, Chiles Sebastián Piñera och Mexikos Felipe Calderón och Vicente Fox skrivit under brevet tillsammans med Spaniens tidigare premiärminister Mariano Rajoy och den peruanska Nobelpristagaren i litteratur Mario Vargas Llosa.
”Den enda utvägen för Argentina är politisk och ekonomisk frihet, respekt för rättsstatsprincipen och den privata äganderätten samt spelreglerna för liberal demokrati, sociala marknadsekonomi, social rättvisa och modernitet”, står det i brevet.
I presidentvalet står Milei och hans La Libertad Avanza (Frihet framåt) mot, Sergio Massa, som representerar det vänsterpopulistiska Perionistpartiet och ingår i vänsterkoalitionen Unión por la Patria (Union för fäderneslandet).
Utmanar finansministern
Perionistpartiet har varit den starkaste politiska kraften i Argentina sedan slutet av 1940-talet. Men Massa är också finansminister i den nuvarande regeringen, som misslyckats med att få ordning på landets ekonomi och med stort ansvar för den skenande inflationen, som enligt bedömare beräknas landa på över 200 procent för 2023.
Han vann kandidaturen efter att den nuvarande presidenten Alberto Fernández valt att inte ställa upp för omval och har delvis försökt att distansera sig, både från den sittande presidenten och den skandalomsusade nuvarande vicepresidenten Cristina Fernández de Kirchner, eller CFK som hon ofta kallas.
Men det har varit en balansakt eftersom CFK, som också själv varit president i två mandatperioder och dessförinnan landets första dam när hennes dåvarande make var president, har en stark kultlik följarskara, trots att hon ständigt hamnat i centrum för korruptionsanklagelser.
När Javier Milei kandiderar på att skära ner Argentinas statliga utgifter har i stället Sergio Massa satsat på att locka väljare genom att utlova olika typer av stöd i form av engångsutbetalningar till exempelvis den stora informella arbetskraftssektorn.
En kampanjmetod som riskerar att försämra den argentinska statsekonomin ännu mer, enligt kritikerna.
I den första valomgången drog Massa dock oväntat ett större väljarstöd än Milei, med 37 mot 30 procent av rösterna.
Inför den andra valomgången har dock den utslagna centerhögerkandidaten Patricia Bullrich, som fick 24 procent av rösterna i den första omgången, uppmanat sina väljare att rösta på Milei, och enligt de senaste opinionsundersökningarna leder han med några procentenheter före finansministern.
