”Ingen exportör kan garantera barnfri glimmer”

Uppdaterad 2024-02-28 | Publicerad 2023-12-17

ANTANANARIVO. Hans företag exporterar barnbruten glimmer – till Teslas kinesiska leverantörer.

Och affärerna går lysande.

– Med klimatförändringarna krävs glimmer. Gruvorna räcker inte till, säger Rado Randrianatoandro.

Vi finner honom mitt i Madagaskars bullriga snabbväxande huvudstad, Antananarivo. Säckar med glimmer väntar innanför dörren, insamlade från olika delar av landet för att säkerställa kvaliteten.

Trafikljud tränger in, med en svag lukt av diesel.

Vi tar trappan upp till kontoret.

Rado Randrianatoandro, vd för Radoran, pekar rakt uppåt med handen, för att visa konjunkturen.

– Det är goda tider för oss. Med klimatförändringarna krävs glimmer. Våra kunder talar om fördubblade behov. Gruvorna räcker inte till.

Rado Randrianatoandro, vd för Radoran.

Aftonbladet har granskat glimmerns väg från en gruva på södra Madagaskar, där barn tvingas arbeta för att överleva.

– Det händer att vi svimmar längst nere, sa gruvarbetaren Laha, 13.

Det här är kedjans första länk.

Mineralen som Radoran exporterar hamnar bland annat hos två stora kinesiska tillverkare av glimmerprodukter, Glory Mica och Pamica. Båda företagen har genom exportdata kunnat knytas till Tesla. Det ena, Glory Mica levererar även till Volvo Cars och BMW.

Gruvexportören är ung och vältalig. Och oväntat öppen för att företräda ett bolag vars affärsmodell bygger på barnarbete.

Genast och utan omsvep medger han de brister företag som slutkunderna i bilindustrin talar tyst om:

– Ingen kan undvika barnarbete i dag.

Kan inte ge garantier om barnarbete

Det egna företaget Radoran är med i Responsible Mica Initiative, ett internationellt branschsamarbete som försöker motverka de värsta övergreppen.

Något som dock inte innebär några garantier.

– Vi har förbjudit barnarbete i vår egen gruva och där har vi kontroll. Men den står bara för en knapp tredjedel av allt vi säljer. Och någon märkning av den finns inte.

Resten av glimmern levereras av uppköpare, som utan kontrakt åker runt mellan byarna och köper där det är billigt.

– För att vara ärlig har vi ingen aning hur det ser ut där. Vi frågar uppköparna, men svaren de ger är inte trovärdiga. Och kontrollen är obefintlig.

”Vi kan inte besöka alla gruvor, de är så många. Och utländska köpare betalar inte tillräckligt”.

Ni kan inte förhindra barnarbete?

– Det finns i nuläget inget företag som kan lämna några garantier när det gäller barnarbete på Madagaskar.

Varför kan ni inte det?

– Vi kan inte besöka alla gruvor, de är så många. Och utländska köpare betalar inte tillräckligt (reds.anm. exportpriset är cirka 3 kronor kilot). Det skulle behövas skolor och dagis där barnen kan vara när föräldrarna jobbar. Det saknas nu.

Hela världen behöver den här råvaran. Varför är priserna så låga?

– Kineserna skickar hit folk, som köper upp direkt. Det håller priserna nere.

Medan de kinesiska företagen struntar i arbetsvillkoren har Rado Randrianatoandro upplevt ett större intresse från slutanvändarna, som ofta är västerländska bilföretag.

– De oroar sig för barnarbete och vill se en förändring. Men de vet att de inte kan driva det här alltför hårt.

Varför skulle de inte kunna det?

– Då får de inte tillräckligt med glimmer till sina elbilar.

De flesta gruvorna saknar tillstånd och är på pappret olagliga.

Företag som Volvo måste driva på en förändring

Rado Randrianatoandro, som också är vice ordförande i Madagaskars gruv­företagar­förening, säger att han vill se ett slut på barn­arbetet, men menar att det kommer att ta fem, tio år innan man får kontroll på hela kedjan och har en märkning är på plats.

Bilföretagen i väst – som Tesla – spelar en avgörande i arbetet, menar han.

– De måste ställa tydliga krav och inte bara köpa till lägsta pris. Det är slutanvändarna som måste driva på för en förändring.

Kan inte garantera barnfri glimmer

I en annan del av den afrikanska storstaden möter vi Valéry Ramaherison, gruvexpert på organisationen Transparency International.

Ungefär elvatusen barn, hälften av arbetskraften, bedöms jobba med glimmerbrytning i dag, berättar han.

– Uppköparna styr, priserna är extremt låga, och det enda sättet för fattiga att tjäna mer pengar är att jobba hårdare eller sätta sina egna barn i arbete, säger han.

De flesta gruvorna saknar tillstånd och är på pappret olagliga. Men poliser och myndighetspersoner ser mellan fingrarna och är ibland själva inblandade i handeln.

Följden blir att landets regioner berövas intäkter som skulle ha kunnat gå till att bygga skolor och sjukhus.

Valéry Ramaherison, gruvexpert på organisationen Transparency International.

Valéry Ramaherison menar att bilföretag på ett helt annat sätt än i dag måste kontrollera glimmerkedjan, om barnarbetet ska försvinna.

– De behöver ha papper och garantier. Och de måste själva vara på plats. I nuläget kan ingen exportör garantera barnfri glimmer.

Den gröna omställningen väntas kraftigt öka världens efterfrågan på glimmer. Valéry Ramaherison fruktar följderna för Madagaskar.

– Odlingsmark försvinner, fisket förstörs och människor utnyttjas. Jag känner oro inför framtiden.