Läkare om 200 sekunders avslöjande: ”Patientosäkert”
Publicerad 2023-10-19
Flera läkare reagerar nu på 200 sekunders avslöjande.
Christian Unge, överläkare på Danderyds sjukhus, säger att utmaningarna med läkare utbildade i Östeuropa är ett känt problem.
– De måste ha handledning och vi mäktar inte med det, vi är för få seniora läkare som ska handleda de här som har utländsk examen, säger Christian Unge, överläkare på Danderyds sjukhus.
200 sekunder har avslöjat ett omfattande fusk och allvarliga brister på flera universitet i Östeuropa.
Nu reagerar flera läkare på avslöjandet. Christian Unge, överläkare på Danderyds sjukhus, möter ofta nyexaminerade läkare från östeuropeiska länder.
– Som överläkare och handledare så ser jag att fler och fler som har läst till läkare utomlands brister, framförallt i sin praktiska kunskap men även när det kommer till teori.
– Det är självklart superviktigt att det jobbar kompetenta människor på våra akutmottagningar. Konsekvensen, om man kommer dit och inte har rätt kompetens, är att det kan bli patientosäkert.
Han berättar att han ofta möter studenter som inte håller måttet, både svenska men främst östeuropeiska.
– Man tänker: Hur glest har utbildningssystemet varit? Vilken utbildning har denna person fått? Hur har den här personen lyckats tråckla sig igenom och klarat av tentorna?
– Ibland blir man så förvånad över hur det här har gått till.
Han jämför med kraven på en pilotutbildning.
– Man skulle aldrig sätta en pilot och köra ett flygplan om de inte tränat en simulator, om de inte övat eller haft korrekt handledning
Barnläkaren: ”Finns stora problem”
Josef Davidsson, specialistläkare inom barn- och ungdomsmedicin vid Skånes universitetssjukhus, mötte det han tycker är ”ofärdiga” läkare redan när han gjorde sin AT-tjänstgöring 2014.
– Man fungerade mer eller mindre som handledare och läkare åt kollegor som var legitimerade, hade en högre lön och teoretiskt sett skulle ha en högre kunskapsnivå. Men så var det inte, säger Davidsson.
Sedan dess har utbildningssystemet förändrats. Men Davidsson ser fortfarande problem med de nyutbildade läkarna från östeuropeiska universitet.
– Många har framför allt en dålig praktisk kunskap när de börjar. En del klarar av att anpassa sig till det svenska systemet. Men en del har inte den förmågan. Det finns fortfarande stora problem med de utbildningarna om man jämför med till exempel den svenska eller den danska läkarutbildningen, säger han.
”Har koll på varandra”
De som stannar kvar och blivit anställda på hans egen klinik ”har anpassat sig väl och är jätteduktiga”. Andra lyckas inte förbättra sig:
– Man märker att det inte fungerar. Men då vandrar de ofta vidare i systemet, ofta tror jag tyvärr att de hamnar i primärvården. Det är där det finns ett stort behov av doktorer, säger Davidsson och konstaterar att deras ensamma arbete på vårdcentraler kan vara ett problem i sig.
– Inom allmänmedicin jobbar du ganska mycket själv, medan vi jobbar mycket mer i team. Vi har en bättre koll på varandra.
Flest nyexaminerade med dåliga kunskaper kommer från Rumänien, enligt hans erfarenhet.
– Rumänien är ett land som står ut. Därifrån har jag sett en hel del problem, när jag har kommit i kontakt med doktorer utbildade där. En ort som poppat upp mycket där är Cluj (stad i Rumänien), säger Josef Davidsson.
Sedan han började arbeta som läkare 2014 har han stött på ett 50-tal läkare utbildade i Östeuropa, varav ”ett tiotal haft undermåliga kunskaper”.
– Jag har sett och upplevt problem.
Har patientsäkerheten varit i fara på grund av deras agerande?
– Vi har så uttalade kontrollfunktioner inom slutenvården, någon annan tar vid om det inte fungerar. Så det skulle jag inte vilja påstå, säger Josef Davidsson.
Samma system som USA
I dag räcker det i princip att visa upp dokumentation på godkänd läkarutbildning inom EU, för att få arbeta som läkare. Det är inte bra, anser Davidsson. I stället förespråkar han ett system som i USA. Där examineras alla utlandsutbildade läkare i tre steg, innan de får sin amerikanska legitimation.
– I USA har de en rigorös testning. Dels måste du lära dig bra engelska. Sedan tenterar du i praktiken av hela läkarutbildningen, från biokemi till kliniska prov, i ett flertal steg. Det gör att du inte kan ha större kliniska kunskapsluckor. Det hade varit mitt drömscenario, säger Josef Davidsson.
”Har svagheter”
När 200 sekunder ringer runt till sjukhuschefer, läkare och sjuksköterskor säger många att det är en stor skillnad på de läkare som utbildat sig i Europa, jämfört med dem som studerat i Sverige.
– Vi ser skillnad på gruppnivå i det kliniska, säger en specialistläkare som vill vara anonym.
Många påpekar det självklara: En student som pratar svenska kommer inte kunna få en lika bra praktikupplevelse på ett polskt eller litauiskt sjukhus som på ett svenskt, på grund av att språket är en för stor barriär.
Men å andra sidan säger de också att studenter som kommer från östeuropeiska universitet är i regel mer teoretiskt bevandrade än de som är utbildade i Sverige.
– De flesta är väldigt duktiga och välutbildade. Samtidigt så märker jag att det finns en del som har svagheter, framför allt gällande praktiska moment, säger David Smekal, ansvarig för vidareutbildning av läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han har tillsammans med sina kollegor tagit fram ett test, som används vid anställning av nyexaminerade läkare. Personen ska klara av att handlägga ett komplext patientfall. Tillsammans med sina kollegor tycker att de ser vissa trender – att studenter från vissa universitet har svårigheter på detta test.
– I mitt yrke som läkare har det funnits personer där jag har varit tveksam till om de har gått läkarutbildningen på samma sätt som jag har gjort, säger han.