Löfven: Lag mot terrorsamröre viktig signal

helskärm

En viktig signal, kallar statsminister Stefan Löfven (S) det förslag regeringen nu ska presentera om att kriminalisera samröre med och deltagande i terroristorganisationer.

Men det träffar inte de personer som hittills anslutit sig till terrorgruppen IS och som debatten nu är intensiv om.

– Lagstiftning blir aldrig retroaktiv, nej. Men däremot är det ju så att vi inte är av med terrorister för all framtid, säger Löfven till TT i samband med ett skolbesök i Piteå.

– Det här är en viktig signal till människor överlag. Det är inte bara resor och finansiering som är kriminellt, det är också samröre och deltagande, säger Löfven om den lagrådsremiss som justitieminister Morgan Johansson (S) ska lägga fram på torsdagen.

Om lagrådets granskning inte ger regeringen nya problem är tanken att lägga en proposition till riksdagen relativt snart, med målet att en ny lag ska vara på plats i augusti.

Lång beredning

Men förslaget fanns med redan på den förra Löfven-regeringens lista över propositioner som skulle lämnas till riksdagen under 2018. Den var planerad till september.

– Det blir så ibland, att beredningen tar längre tid än vad vi har tänkt, säger Löfven.

Han tillägger att det sedan följde fyra månader med övergångsregering, en period då praxis säger att en regering inte ska lägga fram politiskt känsliga förslag. Inte heller de borgerliga partierna ville att övergångsregeringen skulle lägga fram det, trots att det finns en klar majoritet i riksdagen för det.

SD begär debatt

Redan i december 2017 sade Morgan Johansson, när regeringens utredare redovisade sitt förslag, att det var "hög tid att Sverige får en sådan lag".

Sverigedemokraterna begär en aktuell debatt i riksdagen, med anledning av att fler än de som redan gjort det kan väntas återvända till Sverige efter att ha anslutit sig till IS.

"Återvändande IS-sympatisörer utgör en stor säkerhetsrisk för Sverige. Vi måste se allvaret i detta", säger SD:s partiledare Jimmie Åkesson i en kommentar till partiets begäran.

Det är riksdagspartiernas gruppledare och talmannen som avgör om en debatt i ämnet ska hållas och när det kan ske.