Ulf Kristerssons tvåfrontskrig
Statsministerns värsta motgångar
Sossarna är dubbelt så stora.
Jimmie Åkesson samlar 370 000 fler väljare.
Bara varannan M-väljare har stort förtroende för honom.
Vad som är värst kan bara Ulf Kristersson avgöra.
I dag är det nyårsafton och alltså dags att summera det år som gått. Man kan göra det på många sätt och mitt fokus är Ulf Kristersson, statsminister sedan drygt 14 månader och moderaternas partiledare sedan hösten 2017.
Hans situation är inte usel. Men mycket dålig. Det mesta har gått snett.
Jag ombads av SVT att lista årets politiska flippar, alltså saker som gått överraskande bra. Jag kom inte på någonting. Ingenting har överraskat positivt i svensk politik under det år vi i natt lägger bakom oss.
Flopparna, alltså misslyckandena, har varit desto fler.
Elstödet, som skulle göra väljarna glada och vänligt inställda till regeringen, blev ett misslyckande. Inte för att pengarna helt uteblev, de kom till slut. Utan genom den oskickliga hanteringen och de alltför rundhänta vallöftena.
Gängkriminalitetens våldsamheter avtog inte - tvärtom. In på scenen klev tonåriga mördare och 13-åringar som avrättades med skott i huvudet innan de dumpades i skogen.
Regeringen minskade järnvägsunderhållet med 750 miljoner och en redan illa fungerande tågtrafik urartade ännu mer.
Koranbränningarna som den muslimska världen såg som en skymf och medborgarna som en kollaps av samhällets förmåga att fatta rimliga beslut fick hålla på längre än någon kunnat ana.
För ett år sedan sänktes drivmedelsskatten med en krona. Väljarna skulle få billigare bensin och diesel ”vid pump”, som det uttrycktes. Det blev inte många ören. I morgon görs ett nytt försök att öka utsläppen genom billigare fossila bränslen, nu med omkring fem kronor. Återstår att se hur måluppfyllandet blir nu.
Utsläppen av växthusgaser ökar i Sverige. Och det beror på regeringens politik.
Vi är inte medlemmar i Nato. Det är Finland sedan april.
Det här var bara ett axplock från Ulf Kristerssons långa svarta lista över året 2023.
Men siffrorna har inte heller gått Kristerssons väg. Inte alls.
- I valet skilde det drygt elva procentenheter mellan S och M. Sedan dess har stödet för Socialdemokraterna ökat medan det minskat för Moderaterna.
Resultat: Sossarna är nu mer än dubbelt så stora som Moderaterna i flera väljarbarometrar, bland dem Aftonbladet/Demoskop i december. Det tär på fler i Moderaterna än Kristersson.
Under samma period har avståndet mellan M och SD, riksdagens näst största parti, mer än fyrdubblats till 5,7 procentenheter. - Mindre dystert för Kristersson är väljarkollektivets förtroende för honom. Andelen som har mycket eller ganska stort förtroende har bara sjunkit med tre procentenheter sedan valet.
Han och Åkesson ligger fortfarande i stort sett jämsides med ett litet övertag för SD-ledaren. Etta är Magdalena Andersson (S). - Tristare är de egna sympatisörernas betyg. Bara 51 procent har mycket stort förtroende för honom, tio procentenheter färre än vid valet.
Det placerar statsministern på sistaplatsen för ledarna för de tre stora riksdagspartierna. Jimmie Åkesson, 76 procent, och Magdalena Andersson, 74 procent, ligger före.
Åkesson är dessutom kvar på exakt samma nivå som vid valet, traditionellt den tid då partiledarna har som högst förtroende. Kristersson och Andersson har däremot båda tappat tio procentenheter.
Ulf Kristersson utkämpar ett tvåfrontskrig. Mot en motspänstig verklighet och mot siffror som inte går hans väg.
Moderaterna har en osentimental inställning till sina ordföranden. Levererar de inte får de silkessnöret. Det gällde exempelvis Bo Lundgren 2003 och Anna Kinberg Batra 2017. Leverans betyder i det här fallet många mandat, det vill säga intressanta och välbetalda uppdrag till partikamraterna.
Men Ulf Kristersson är statsminister. Därmed sitter han säkert åtminstone till nästa riksdagsval, 2026.
En prövning, och viktig del av partiets utvärdering av Ulf Kristerssons ledarskap är valet till EU-parlamentet i juni. Lägre resultat än i förra valet vore en riktig stämningssänkare.
Ulf Kristersson har lett Moderaterna i tre val. Två av dem innebar förlust, riksdagsvalen 2018 och 2022. Ett en framgång, EU-valet 2019.
TRE SPANINGAR
- Nyårshälsningen från finansminister Elisabeth Svantesson (M) var inte hoppfull. Bara på en punkt ser det ljusare ut nu än då hon presenterade den förra prognosen i slutet av sommaren - inflationen. För allt annat som BNP, arbetslöshet, hushållens konsumtion ser det dystrare ut. Kämpa.
- Att statsminister Ulf Kristersson fyllde 60 år i förrgår har han inte förtigit. Inte heller att han och familjen, fru och tre vuxna barn, firar dagen i Argentina och Uruguay. Vi gläds med familjen Kristersson-Ed vars ekonomi inte tycks ha drabbats i någon högre grad av inflation och dyrtider.
- En hel del återstår innan Sverige är medlem i Nato. Det turkiska parlamentet ska säga ja i plenum. President Erdogan ska skriva på beslutet. Ungerska parlamentet, som är på jullov till mitten av februari, ska säga ja. Och så ska dokumenten arkiveras i Washington under passande ceremoniel.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.