Är fransmännen mer utarbetade än andra?
Skakats av stora demonstrationer
Medan resten av Europa höjer pensionsåldern vill fransmännen hålla kvar vid sina 62 år.
Därmed går de mot en internationell trend.
Är fransmännen bräckligare än andra nationaliteter och vem ska i så fall betala?
Senaste veckorna har Frankrike skakats av stora demonstrationer där miljontals människor skrikit ut sin vrede mot president Macrons planer på att höja pensionsåldern från 62 till 64 år.
Opinionsmätningar visar att närmare 80 procent av fransmännen är emot pensionsreformen trots att det är mindre än ett år sedan de med överväldigande majoritet gav Macron förnyat förtroende som landets president.
Ett av hans viktigaste vallöften, som jag hörde honom framföra i många valtal, var att höja pensionsåldern. Ursprungligen ville han höja till 65 år. Hans argument var att Frankrike inte har råd att låta människor gå i pension tidigt när folk lever allt längre. Inom en snar framtid kommer pensionssystemet inte klara att finansiera utbetalningarna. Det gäller att agera innan systemet brakar samman.
Fast det örat vill fransmännen inte lyssna på.
Höj skatterna. Låt de rika betala mer. Låt företagen betala in mer pengar till systemet.
Så låter några av motargumenten.
Sett utifrån är det lätt att tycka att fransmännen är bortskämda, lata eller gjorda av ett sämre virke än andra européer när de vidhåller att de ska kunna fortsätta gå i pension tidigt trots att de i dag lever längre.
Men vad vi ser är en klassisk konflikt i ett modernt välfärdssamhälle. Det är väldigt svårt att ta ifrån människor en förmån de tycker sig ha rätt till även om de ekonomiska argumenten framstår som tämligen glasklara.
Kan gå vid 52 år
Till det kommer landets speciella historia när det gäller pensioner. Det har länge funnits extra förmånliga regler för vissa grupper. Så kan exempelvis anställda vid den statliga järnvägen SNCF gå i pension vid 52-55 år.
På 80-talet blev socialisten Francois Mitterrand vald till president på löftet att sänka pensionsåldern från 65 till 60 år. Det var givetvis en populär åtgärd med födde också embryot till dagens konflikt.
Det är så klart bra om människor kan gå i pension tidigt om de vill det eller inte orkar fortsätta jobba. Men när färre jobbar och fler ska leva på en pension urholkas systemet.
1995 försökte Jacques Chirac höja pensionsåldern men misslyckades efter våldsamma protester. 2010 lyckades Nicholas Sarkozy få igenom en höjning till 62 år, också efter stora protester.
Men att nu höja en gång till relativt tätt inpå blir en tuff uppgift för Macron. Särskilt när motståndare som vänsterpopulisten Jean-Luc Melenchon kontrar med ett förslag om att sänka pensionsåldern till 60 år.
Macron har inte egen majoritet i parlamentet utan är beroende av högerpartiet Republikanernas röster. Efter de starka folkliga protesterna tror många av en del av hans egna partikamrater kommer att vackla när de ska rösta igenom förslaget.
Macron försökte genomföra pensionshöjningen redan under sin första presidentperiod men var tvungen att skrinlägga planerna. Nu kan han köra på mot folkviljan eftersom han ändå inte kan bli omvald. Men det gäller att Nationalförsamlingen lyckas klubba igenom förslaget. Annars återstår bara för Macron att försöka med ett presidentdekret.
Föll inte i god jord
De flesta av Europas länder har redan höjt pensionsåldern eller är på väg att göra det. I många fall utan att miljontals protesterar på gatorna även om det alltid grymtas en smula av missnöje.
Vem minns inte de upprörda reaktionerna i Sverige när förre moderate statsministern luftade åsikten att vi i framtiden kommer att vara tvungna att jobba till 75 år för att få pensioner vi kan leva på. Det föll inte i god jord.
Storbritannien och Danmark har redan beslutat att höja sin pensionsålder till 68 år. Tyskland, Belgien och Nederländerna till 67 år. Spanien och Österrike har 66 år. I Österrike får de födda efter 1960 gå i pension först vid 67 och senare 68 år.
Sverige håller successivt på att höja pensionsåldern.
Dagens medborgare i de flesta välutvecklade länder kan njuta av en arbetsfri tillvaro i många år. Frankrike ligger tvåa bland OECD-länderna. En fransman kan i snitt njuta av pensionen i drygt 25 år.
Fast kanske inte så länge till.