I skuggan av kriget tar kvinnorna plats
De stannar kvar och kämpar för fred och frihet – mot alla odds
Att kriget i Syrien varit ett helvete för kvinnor är ingen nyhet. Men vidriga rapporter om sexuellt våld och slavhandel präntar in mediebilden av kvinnorna som enbart passiva offer.
Medan striderna rasar har kvinnorna samtidigt tagit en allt större plats i det syriska samhället.
När männen dör, flyr eller tvingas ut i kriget, blir kvinnorna familjeförsörjare. Och många av dem vill påverka landets framtid – ta Dunya i Qamishli och Amara i Damaskus som Aftonbladet fått kontakt med inne i Syrien.
Två aktivister som valt att stanna kvar.
För att försöka göra nåt.
I en ny rapport från Kvinna till kvinna och ideella organisationen Badael berättas om hundratals syriska kvinnor som kämpar för fred, mitt i vansinneskriget – i Aleppo, i Idleb, till och med i IS-kontrollerade områden som Deir Ezzor.
Det är otroliga historier, om hur kvinnogrupper anordnar möten som på ytan ser ut som syjuntor eller läs- och skrivkurser. I smyg sprider de istället information till mammor om hur IS rekryterar barnsoldater.
Mot sig har de brist på allt från pengar och utbildning till basic saker som elförsörjning. För att inte tala om mossiga patriakala traditioner och krigshetsande grupper som ser all form av fredsarbete som "förräderi".
Smarta strategier behövs – till exempel kan en heltäckande niqab paradoxalt nog fungera som feministisk maskering.
När skjutningarna ökade inne i flyktinglägret Atmeh på gränsen till Turkiet drog ett hundratal kvinnliga aktivister igång en kampanj för ett vapenförbud på området.
I Damaskus anordnades träffar mellan pro-Assad-kvinnor som förlorat anhöriga i kriget, och de kvinnor som i sin tur förlorat familjemedlemmar på grund av regimens brutalitet.
Små steg, såklart. Men ändå.
– Om inte kvinnor är med i fredsarbetet nu så kommer de inte vara det sen heller, sa Oula Ramadan, en av rapportförfattarna, som besökte Stockholm förra veckan. Själv flykting från Damaskus, för närvarande boende i Istanbul.
Hon nämnde FN-sändebudet Staffan de Misturas officiella fredssamtal. Fyra europeiska diplomater har valts ut för att leda processen.
Än så länge är inga representanter från syriska civilsamhället inbjudna. Och inga syriska kvinnoorganisationer.
Oula Ramadan har rätt.
Och Syriens kvinnor vet det.
Om de inte står upp för sina rättigheter nu kommer tyvärr ingen annan att göra det åt dem.