Farliga rop på kärnvapen i Europa efter Trumps utspel
Trumps Nato-uttalanden har skapat panik hos Europas regeringar.
Risken för en kraftig överreaktion är uppenbar.
Ett antal politiker har redan börjat prata om att Europa måste skaffa egna kärnvapen.
En minst sagt oroväckande utveckling.
Trumps uttalande på ett valmöte att de länder som är medlemmar i Nato måste betala sin beskärda del av militäralliansens försvar borde inte ha kommit som någon överraskning.
Ändå verkar Europas ledare ha tagits på sängen och letar nu desperat efter lösningar ifall Trump åter skulle bli vald till president i höst.
Frågan kommer att ligga högt på dagordningen på den internationella säkerhetskonferensen i München som startar på fredag.
Det som skapat extra stor oro är Trumps slängiga uttalande att han till och med skulle uppmuntra Putin att göra ”vad fan han vill” med de Nato-länder som inte lägger minst två procent av sin BNP på försvaret. Ett ifrågasättande av den kollektiva försvarsgarantin som är grundbulten i militäralliansen.
Men Trump sa i grund och botten inget nytt. Under hela sin presidentperiod hotade han med att USA skulle lämna Nato. I praktiken stärkte USA tvärtom sin medverkan i Nato.
Hans närmast anekdotiska passus om Nato på kampanjmötet i South Carolina var i första hand riktad till de egna väljarna som älskar när Trump spelar rollen av den tuffe förhandlaren som tvingar sina motparter till eftergifter.
Det är inte konstigt att Europas ledare uppfattar hans ord som ansvarslösa och oroande men de borde ha vant sig.
I stället verkar paniken sprida sig. Ledare efter ledare ställer sig upp och säger att Europa måste ta ett större ansvar för sitt eget försvar ifall man inte längre kan lita på supermakten.
Sannolikt är det precis den reaktion som Trump vill ha. Med sina hot vill han tvinga Europas länder att satsa mer på sina försvar och nu gör alla som han vill.
Några går till och med längre än så.
Den tyske konservative politikern Manfred Weber, ledare för den mäktiga EPP-gruppen i Europaparlamentet, tycker att Europa måste fundera över om man inte bör skaffa sig egna kärnvapen.
I dag skyddas Europa av USA:s kärnvapenparaply. Kärnvapen finns lagrade på amerikanska militärbaser i Tyskland, Belgien, Italien och tre andra länder.
Weber och andra är rädda för att Trump inte bara ska dra USA ut ur Nato utan också dra tillbaka kärnvapnen. Vilket skulle minska Europas avskräckning mot en fiende som Ryssland.
Han är inte den enda tyske politiker som tänker i de banorna. Finansminister Christian Lindner har i en debattartikel rest frågan om ett europeiskt kärnvapenparaply.
Även socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet, Katarina Barley, tycker att frågan måste diskuteras eftersom Trumps uttalande gör att USA:s garantier ”inte längre går att lita på”.
Frankrike är i dag det enda EU-land som har kärnvapen. Men de är inte en del av Natos försvar. President Macron har flera gånger på senare år erbjudit Tyskland en ”strategisk dialog” om hur de skulle kunna användas i ett europeiskt perspektiv. Fram till nu har Tyskland varit ointresserat.
Storbritannien, som numera står utanför EU, är det enda andra land i Europa som besitter kärnvapen.
Att diskussionen om ett europeiskt kärnvapenparaply startat i Tyskland är både märkligt och intressant. Före Rysslands invasion av Ukraina hade sådana förslag varit helt otänkbara. Nu verkar pendeln ha slagit fullt ut åt andra hållet och alla hämningar ha släppt i det efter andra världskriget så pacifistiska Tyskland
Om Tyskland skulle producera egna kärnvapen vore det ett brott mot en rad avtal som landet skrivit på, bland annat i samband med den tyska återföreningen. Lägg till det att Europa har en ledande roll i försöken att stoppa länder som Iran från att utveckla kärnvapen.
Frågan är givetvis också hur Ryssland skulle reagera på en sådan utveckling.
En troligare lösning är i så fall att skapa ett kärnvapenparaply för Europa av de flera hundra kärnstridsspetsar som Frankrike och Storbritannien redan besitter.
Men hur trovärdigt skulle ett sådant bli? Vem skulle få ansvaret att trycka på knappen?
Man kan precis som den tyske försvarsministern Boris Pistorius tycka att många politiker borde lugna ner sig.
–Jag vill varna för sådant ansvarslöst prat bara för att Trump gjort de här uttalandena, säger han.
Visst är det vettigt att vara förberedd men precis som han påpekar är Donald Trump ännu inte ens republikanernas presidentkandidat (fast det ska mycket till för att han inte blir det). Än mindre vald till USA:s näste president.
Skulle han bli det är det ändå inte särskilt sannolikt att USA skulle lämna Nato, trots hans hot. Det finns amerikanska lagar som gör det svårt, för att inte säga omöjligt, för Trump att på eget bevåg beordra ett Nato-utträde. Han måste ha kongressen med sig. I nuläget är det uteslutet att en majoritet av USA:s folkvalda skulle rösta för ett Nato-utträde.
Vi har ett läge där världen på kort tid börjat rusta till i fredstid otänkbara nivåer. Putin har gett oss goda skäl till det. Men det finns också en risk för en övermilitarisering.
Börjar Europa prata om att skaffa egna kärnvapen riskerar vi en rustningsspiral av episka proportioner.